♥♥ Min IBS och Jag ♥♥

Jag vet faktiskt inte men jag är benägen att säga att man i alla fall ärver tendensen till svag och sämre mage.

Varför jag säger så?

Jo för min mamma hade under hela min uppväxt magkatarrer och magsår. Hon sade ofta till mig att hennes tarmar blivit helt förstörda av detta. Att de var som russin typ.

Hur mycket sanning det var i det vet inte jag men jag vet att hon hade stora problem med sin mage.

Jag själv har ju utretts såååå många ggr och man har trott både en och två ggr att jag haft magkatarr. Medicineringen hjälpte en kortare tid och sen var det samma visa igen.

Jag har haft gallsten. Den opererade man bort för nästan 30 år sen. Jag har ofta problem med gallan (ja man har fortfarande produktion av de fast man inte har en gallblåsa).

När magen pajat skriker även gallan. Det bara forstar galla ur mig då magen är dålig.

(gör den det på dig som har IBS också?)

Jag har problem med magen som ni vet och jag har tre barn.

Min äldsta son har problem med sin mage. Han fick jätte ont i den när han var yngre. (det har han iof fortfarande). Riktiga kramper. Han  utreddes då han blev äldre och de konstaterade att han hade brock i magen. Ja jag vet att det inte är samma sak som IBS men han har faktiskt en svag och dålig mage.

Dvs tendens till att få sjukdomar i den.

När jag på senare år fick veta att jag hade en annan far dvs biologisk så det första jag fick veta. Ja kanske inte direkt det första men nåja. Det var att han också hade dålig mage och var riktigt sjuk pga den.

Så JA jag är benägen att säga att det är ärftligt. I alla fall svagheten i magen.

... exakt till jag ska träffa sköterskan på Ersta sjukhus inför IBS skolan.

Det ska bli spännande att träffa henne. Vad som ska ske där vet jag inte helt säkert men jag antar att man ska berätta om sina symptom och hur jag mår och hur jag hanterar detta.

• Ska man kanske skriva ner hur man mår?
• Ska man kanske skriva ner vilka symtom jag har?
• Ska man kanske skriva ner hur jag hanterar det här?

Ne eller kanske inte.

Lever ju med det här hela tiden så d kan ju inte bli svårt att svara på eventuella frågor.

Jag ska åka dit i helgen för att se hur jag snabbast tar mig dit.

Sen att man får en promenad på söder samtidigt är ju inte fy skam.

Om magen håller.

Varje man är herre i sitt hus - tills gästerna har gått.

Regler är sånt som skrivs för idioter. Vi andra jobbar efter sunt förnuft.

Välj din hustru/man mera med öronen än med ögonen.

Vänlighet är ett språk som till och med den stumme kan tala och den döve kan höra.

Framgångens hemlighet är att aldrig släppa målet ur sikte.

Gift dig inte för pengar. Det är billigare att låna dem.

Dåren drömmer om rikedom, den kloke om lycka.

Det är den som går vilse som finner de nya vägarna.

Du blir bara stor om du vågar vara liten.

Det är framtiden jag är intresserad av - eftersom att jag kommer tillbringa resten av mitt liv där.

Den som inte hoppas på att vinna har redan förlorat.

Den som talar illa om sin hustru vanärar sig själv.

Alla klagar över sitt dåliga minne men ingen över sitt dåliga omdöme.

Att stanna upp ett ögonblick emellanåt kan vara den enda möjligheten att orka gå vidare.

Det högsta är ej att aldrig falla utan att resa sig efter varje fall.

Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli dum.

Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst

Man får vara som man är när man inte blev som man skulle.

”En vän är den som vet allt om dig och ändå tycker om dig.”

Man får helt enkelt lära sig att njuta av de små sakerna i livet :) Hoppas du får en bra dag!

Hur verkar Egazil?

Egazil hämmar acetylkolin som överför impulser i vissa nerver i bland annat mag-tarmkanalen. Därigenom minskar normal och abnorm rörlighet (till exempel kramp) i mag-tarmkanalens muskler.

Att tänka på innan och när Egazil används

Egazil kan förlångsamma tömning av magsäcksinnehåll och tarm.

Noggrann munhygien är viktigt för att motverka effekten av minskad salivproduktion. Muntorrhet kan medföra risk för tand- och munslemhinneskador vid längre tids bruk.

Vad ska du undvika när du använder Egazil?

Behandlingseffekten kan påverkas om Egazil tas tillsammans med vissa andra mediciner.

Effekten av Egazil ökar vid samtidig användning av vissa läkemedel mot:

Effekten av Egazil minskar vid samtidig användning av metoklopramid (mot illamående, kräkningar).

Rådgör därför med läkare före samtidig användning av andra mediciner.

Doseringsanvisning

Din läkare bestämmer dosen så att den passar för dig.

Vanlig dos för vuxna är: 2-3 tabletter 2 gånger dagligen, i enstaka fall 3 gånger dagligen.

Användaranvisning

Egazil är en beredningsform som ger en jämn effekt över hela dygnet.

Den får inte tuggas eller delas utan ska sväljas hel med minst ½ glas vätska.

Depottabletten är uppbyggd runt ett skal som är helt olösligt i magen. Ibland kan tablettens skal komma ut med avföringen, men det verksamma ämnet har då redan tagits upp i kroppen.

Biverkningar

Biverkningarna kan förekomma, men det är inte säkert att du drabbas av någon av dem.

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare): Minskad salivproduktion med muntorrhet. Minskad tårproduktion. Förstoppning. Synstörningar i form av suddighet och svårigheter att fokusera blicken. Svårigheter att tömma blåsan.

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 användare, fler än 1 av 10 000 användare): Nässelutslag och andra allergiska hudreaktioner. Rubbningar i hjärtats rytm. Förlångsammad tömning av magsäcksinnehåll och tarm. Förvirring. Hallucinationer. Mardrömmar. Äldre patienter kan vara känsligare för att utveckla psykiska biverkningar.

Hittade detta HÄR.

Hej igen
Det hjälper att läsa din blogg och jag känner igen min i många av de situationerna som du beskriver.

Okej, aa för mig är det aldrig magsjuka då jag inte bara har en överkänslig tarm, utan även matstrupe som gör att jag lätt får upp maten via kräkningar också. Men sväljer jag maten igen får jag snabbt ut den via avföringen.
Jag har som du att jag mår illa vissa dar och där jag inte behöver gå på toa, men för det mesta jag både och. Men jag inga problem när jag kissar.

Just nu går jag på egazil men jag har testat andra tabletter innan. Men jag har gett upp på tabletterna nu då inser att det inte fungerar. Jag försöker istället ändra mina matvanor.

Går du på någon speciell kost som hjälper dig eller finns det vissa saker du äter som gör att du mår bättre?

Kram

2011-04-16 @ 23:54:42

Från V.

Hoppas den kan vara till hjälp för dig eller någon annan - ska kanske ge det en chans till under påskhelgen, då jag är ledig flera dagar, så det kan funka bättre.

Hoppas det blir en givande dag på IBS-skolan :)

2011-04-16 @ 18:37:48

Mitt svar till V.

Jag förstår att det är knepigt att testa mediciner som man inte vet hur man ska reagera på men att testa då du är ledig är väl en bra plan!!??

Vad synd att du inte ska gå samtidigt med mig på IBS skolan.

Hade varit kul att träffas live då vi nu utbyter erfarenheter och kloka tips till varandra.

Ha d gott tills vi hörs igen.

Kram// Marita.

Är ju alltid lika nervös och spännande. Lever killen upp till de förväntningar som man lyckats se första gången man mötte honom.

Jag minns tillbaka då jag mötte en kille ute på stan en lördag kväll. Vi snackade och hade kul men sen när det var dags att åka hem så fick han faktiskt inte följa med mig hem. Han försökte övertala mig men jag sa NEJ. Jag tar ALDRIG med mig en snubbe hem för natten.

Jag sade till honom,

-Om du vaknar i morgon bitti och fortfarande vill träffa mig. Ring så äter vi middag tillsammans någonstans i stan i morgon.

Sagt och gjort han ringde dagen efter och ville fortfarande träffa mig. Eller ska jag vara ärlig så ringde han mig redan då jag satt på t-banan hem och vi snackade medan jag åkte hela vägen hem och tom tills jag kom hem. Vi pratade sen i vanliga luren till tidig morgon sen sa vi god natt.

Men han ringde sen efter att vi sovit några timmar på varsitt håll. Vi bestämde plats och ställe och möttes upp där.

Jag var lite bakis den här dagen då jag hade druckit kvällen innan. Men jag mådde inte dåligt att jag behövde stanna hemma.

Jag var nyfiken på denna kille och åkte genom hela stan för att möta honom.

Vi åt vår middag och vi satt där på krogen ett tag. Sen gick vi hem till honom och lyssnade på musik och satt och pratade.

Då kraschar min mage.

Ni som har IBS vet ju vilken raketfart det kan komma och hur det låter på toan.

Pinsamt att det händer på första dejten. Jag försöker härda ut och ber till Gud att det ska gå över utan att jag behöver gå på toaletten. Men jag inser i samma ögonblick som jag tänkt den tanken att det bara är ett måste att rusa dit.

Jo jag utför mitt behov men jag hinner säga till honom att sätta på stereon på hög volym.

Vilket han gör snäll som han var.

Efter anfallet känner man sig lite dum och vad fan ska han tänka nu då. Men att skita är ju iof det naturligaste som händer oss människor. Det man äter måste ju också komma ut.

Eller hur?

Men jag vet inte om jag är unik men jag har alltid tyckt att det är svårt att gå på offentliga toaletter och så.

Men iom IBS:en har jag fått lära mig att det är ett måste.

När det trycker på är det bara att rusa in på första toalett och gilla läget om det är fler där inne på toaletterna bredvid eller att det tom är EN ENDA toalett på stället och att folk köar efter dig.

Jag ska erkänna.

Jag gillar inte ställen med en toalett.

Då jag kan bli sittande där ett tag om det vill sig illa så bli det ännu jobbigare att veta att det står folk på tur.

Men hur som Killen och jag fortsatte att dejta. Så jag skrämde inte bort honom med min serenad på första dejten.

Mina symtom uppstod i gymnasieåldern. Jag hade magknip och var omväxlande lös och hård i magen. Ibland fick jag gå på toa flera gånger per dag, ibland kunde magen stå helt stilla i en vecka. Attackerna har alltid följt samma mönster. Först ont, sedan måste jag rusa på toaletten. Diarrén kommer plötsligt och ibland har det varit nära att jag inte har hunnit fram i tid.

Jag sökte hjälp först i 20-årsåldern. Röntgen visade att tjocktarmen var röd och irriterad. Läkaren gav mig rådet att äta kokt mat i stället för stekt och grillad. Jag försökte följa dieten ett tag, men det var svårt. Kokt mat är ju så tråkig!

Först när jag kom till en annan läkare så fick jag diagnosen Colon Irritable. Jag fick en broschyr om sjukdomen, men ingen behandling. Jag har egentligen aldrig fått någon behandling mer än läkemedel att ta vid behov. Det är ett läkemedel som ska lindra diarréerna, men på mig funkar det ganska dåligt. Ibland blir jag till och med sämre av det.

Jag bad min läkare om att få komma till en dietist och fick nej. Men jag har en känsla av att min IBS inte handlar så mycket om maten. Det spelar ingen roll vad jag äter, magsymtomen kommer ändå. Däremot är jag lättstressad och oroar mig mycket, och sedan jag fick mina tre barn har magen blivit värre. När jag har gått hos psykolog och testat kurser i stresshantering så har magen lugnat ner sig, och idag vet jag att symtomen lättar om jag först äter och sedan tar det lugnt en stund. Jag har också funderat på om sjukdomen är ärftlig. Min mamma har problem som påminner om mina.

Jag jobbar på ett behandlingshem för missbrukare, men är idag halvtidspensionerad. Orsaken till det är en kombination av att jag har så kallad regnbågshinneinflammation i ögonen, min IBS och att jag är lättstressad. Läkarna har inte funnit någon orsak till ögonsjukdomen, men jag har på grund av den genomgått olika undersökningar av hela kroppen, inklusive magen. Den har röntgats i omgångar, utan att läkarna har hittat en orsak till varken mina mag- eller ögonbesvär.

När jag tittar på dagens symtombeskrivningar av IBS – som säger att sjukdomen kan ge symtom från andra områden än just mag-tarmkanalen – så känner jag igen flera symtom. Jag är ofta trött och orkeslös och har mycket huvudvärk. Jag har också tidigare medicinerat mot ångest.

Egenvård

• För dagbok över symtom och vad du äter under exempelvis en vecka och låt din läkare se om några uppenbara samband finns. Kan symtomen kopplas till dina ätmönster?
• Ät regelbundna måltider.
• Dra ner på kaffet.
• Diskutera med din läkare om du äter rätt typ av fibrer. Vetekli och andra ickelösliga fibrer kan bytas ut mot högre andel lösliga fibrer (Ispaghula, havre, råg och korn, diverse frukter, till exempel aprikos, banan, körsbär, plommon, katrinplommon och grapefrukt).
• Drick mycket vatten, särskilt vid förstoppning.
• Testa om du mår bättre av vetefri diet.
• Prova laktosfri diet under en kort period om dina symtom kan relateras till intag av mejeriprodukter.
• Testa att äta mindre frukt eller produkter som innehåller mycket sorbitol, särskilt om du lider av smärta och diarré.
• Ät mindre fet mat.

Det finns ju inga trollformler för att bota IBS men däremot kanske de där små knepen kan göra skillnad.

Blev lite nyfiken på medicinen Inolaxol så jag slog upp det och där står det så här om den.

Inolaxol

Läkemedelsinformation

Vad är Inolaxol?

Inolaxol är ett läkemedel som förbättrar konsistensen på avföringen så att den blir mindre hård eller mindre lös. Medicinen kan användas för att motverka förstoppning och för att få mjuk avföring till exempel efter en operation eller vid hemorrojder. Medicinen kan också användas vid IBS, som även kallas känslig tarm eller kolon irritabile, då man kan ha diarré eller förstoppning.

Inolaxol tillhör en grupp läkemedel som kallas för bulkmedel. Det verksamma ämnet är sterkuliagummi som huvudsakligen innehåller olösliga växtfiber.

Recept och högkostnadsskydd

Inolaxol finns som pulver och granulat, som är små korn. Både pulvret och granulatet finns i flaska och i dospåsar. Medicinen kan köpas receptfritt.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet när den skrivs ut på recept. Det innebär att kostnaden för medicinen minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat 1800 kronor.

Så här fungerar medicinen

Fibrerna i läkemedlet binder vatten och sväller i tjocktarmen, vilket ökar volymen på avföringen. Detta stimulerar tarmens rörelser och gör så att tarmen arbetar bättre. Avföringen får också mjukare konsistens. Vid diarré kan medicinen binda överflödig vätska i tarmen och på så sätt blir avföringen fastare.

Full effekt av läkemedlet får man efter några dagars användning.

Hur tar man medicinen?

Man kan blanda medicinen i 3-4 matskedar mat som innehåller mycket vätska, till exempel filmjölk eller soppa. Man kan också röra ut läkemedlet i 1–2 matskedar vätska. Granulatkornen löser sig inte i vätska. Man ska inte tugga på kornen.

När man tagit medicinen ska man dricka ett extra glas vätska. Det är viktigt att skölja ner medicinen ordentligt eftersom det annars finns risk för att den fastnar i matstrupen. När man har problem med förstoppning ska man gärna dricka mycket överhuvudtaget.

Man ska inte ta medicinen innan man ska vila eller gå och lägga sig.

Om man har glömt att ta en dos ska man inte ta dubbel dos nästa gång.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

En vanlig dos för vuxna vid förstoppning är 1 kapsyl eller 1 dospåse pulver eller granulat regelbundet 2 gånger om dagen. Vid behandling av diarré kan dosen ökas. Medicinen kan användas dagligen så länge man har behov av den.

Inolaxol kan användas av barn om en läkare har rekommenderat det. Doseringen beror på barnets ålder.

Viktigt

Man bör inte använda läkemedlet om man har någon form av hinder i tarmen. Om man har eller har haft svårt att svälja bör man inte använda medicinen utan att först rådgöra med läkare.

Biverkningar

Det är ovanligt att man får biverkningar av medicinen.

Graviditet och amning

Man kan använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar inte över i modersmjölken.

Länken till denna informationen hittar du HÄR.

…är inte alltid att vara sjuk, trött och slut på energi.

Nej nej det finns perioder då man mår rätt bra eller rent ut sagt som att man aldrig haft sjukdomen.

Men de kommer så oregelbundet och går aldrig att planera.

Men nu var det inte det mitt inlägg ska handla om utan om att resa med sjukdomen i bagaget.

Jag har varit utomlands flera ggr.

Första gången så drabbades jag inte lika ofta av att springa på toa vid mat intag.

Andra gången så fick jag ibland låta bli att äta på utflykterna.

Tredje gången så begränsade jag mina mat intag hela dagarna då vi var på utflykter.

Så det har ju blivit svårare att resa. Men för att det ska fungera bra så låter jag helt enkelt bli att äta, under dagarna och äter ordentligt på kvällarna då man vistas på hotellet.

Hur pigg och glad blir man då?

Jag har även åkt på mindre resor till Finland och Tallin.

De flesta ggr som jag åkt dit har jag fått välja mellan att äta mina mål mat och stanna ombord. Eller låta bli HELT att äta FÖR ATT KUNNA GÅ AV BÅTEN.

Det är ju val jag måste ta.

Sen om man ska resa måste man verkligen resa med en som förstår en.

För hur kul är det att vara res kompis med mig som inte kan äta lunch eller middag på stan? Oavsett om man är hemma eller utomlands.

Nu har jag som tur är en kompis som accepterat mina problem och som inte gjort dem till sina. Vi kan gå och sätta och så hon kan äta lunch och middag medan jag tittar på.

Eller hon kan ibland också välja att inte äta nått på hela dan. Men inte för att jag inte kan utan för att det blir så bara. Hon vet att jag tycker att det är ok att hon äter medan jag får lov att titta på. Hon vet att jag ibland kan äta när vi är ute och att jag då plötsligt måste rusa till en toa.

Därför är det så skönt att man åker till samma destination flera gånger för man blir verkligen expert på vart alla toaletter är.

Då kan tom jag slappna av och äta min middag på stan.

Men det är svårare att här hemma åka in till stan och äta då man måste sitta på tunnelbanan allt för länge för att ta sig hem efter en mysig middag med tex vännerna. Det värsta som skulle kunna hända är att t-banan stannar och får stopp i en tunnel och man blir sittande där i timmar.

När jag är bil resande i Sverige är det samma sak. Jag åker gärna utan att ha ätit för att inte riskera att behöva gå på toaletten. Men det är bara när jag är i dåligt skick eller har känningar. Det händer naturligtvis att vi stannar på vägen och äter men då måste vi stanna där minst 45 minuter efter maten så jag ska HINNA gå på toa innan resan går vidare genom Sverige.

Jag fick igår en kommentar från A.

Hej
Jag är en tjej på 18 år och lider också av ibs. Jag har haft diagnosen i några månader men har egentligen haft sen jag var femton. Jag led mer av att jag spydde upp allting jag åt förr. Men nu har jag både problem med kräkningar, förstoppning och diarré. Vissa dagar är bättre än andra men jag ofta en otrolig smärta i magen att jag inte kan göra nånting. Det kan vara i flera timmar och ibland bara en minut. Ibland så sticker det bara till i magen. Jag undrar om du också har problem med att du spyr din mat ibland, för jag läser mest hela tiden att folk bara har problem med avföringen och inte kräkningar. Men min läkare säger att man kan få det från ibs också.

Det är skönt att läsa din blogg och veta att fler gå igenom samma sak, då ens omgivning inte alltid förstår.

Är det några mediciner som du går på som har hjälpt dig? För tabletterna jag har använt fungerar inte alls.

Tacksam för alla råd jag kan få
Ha det så bra

2011-04-14 @ 23:43:56

Mitt svar till A.

Hej A!

Vad roligt att du hittat till min blogg.
Jag håller med om att det känns jätte skönt att veta att vi är fler som har IBS.

Jo jag kan må hemskt illa när jag magen blir i olag Det händer även att jag kräks och att jag sen också får diarreerna.
Dessa gånger så är det ibland lite svårt att avgöra om det är IBS:en eller en vanlig magsjuka.
De är så lika just i starten.

Jag ska inte säga att jag spyr ofta pga den men det händer. Oftast mår jag illa och känner mig spyfärdig. Det kan komma före diarreerna. Eller så kan jag ha dagar som jag bara är illamående och inte behöver gå på toa.
När jag är en fullt utblommat period kissar jag mängder också. Som att kroppen tömmer sig på alla vätska.

Har du såna problem också?

Jag fick för ganska många år sen diagnos som heter Interstitiell cystit (IC).(läs nedan)

Urologen talade om för mig att det är väldigt vanligt att man kan få det då man har IBS. Det är som att båda dessa hänger ihop ibland.

När jag haft långvariga diarreer så kissar jag ju då som sagt väldigt mycket och när anfallen hållit på en längre tid så kan man ju bara tänka sig hur mycket vätska jag har tappat. Då är man inte kacksig och tuff och framför allt så har man tappat all energi.
Då när det har varit så, så får jag oftast också urininfektion, som ett brev på posten. För då har man ju varit så tom i blåsan och systemet varit på sparlåga så då får bakteriaerna fäste i blåsan.

Jag äter inte direkt några mediciner men jag brukar ta till dessa ibland.
Kan var värt att testa.
Klicka här så kan du läsa mer.

Vad är det för medicin du har och tar mot din IBS??

Jag vet inte om det här blev svar på din undran men följ gärna min blogg så kanske du känner igen det jag berättar .

Kram//M.

PS:

Interstitiell cystit (IC)

Interstitiell cystit (IC) är en kronisk inflammation i urinblåsan som orsakar frekvent och akut urinering samt obehag i bäckenområdet. Den naturligt skyddande hinnan i urinblåsan (epitelet) skyddas mot gifter i urinen med ett proteinlager som kallas för glykosaminoglykaner (GAG). Vid IC har detta skyddslager brutits ner, vilket gör att gifterna irriterar urinblåsans väggar. Urinblåsan blir sedan inflammerad och lagrar urinen bristfälligt.

Klick här så kan du läsa mer om IC

Hej igen och tack för svaret :) Känner igen mig så väl i dina erfarenheter och hur det känns att ha denna sjukdom. Ingen förståelse får man tyvärr från vare sig läkare eller andra som inte har IBS. Suck. Jag fick min "diagnos" för ca 1 år sedan, har även celiaki, vilket inte gör saken direkt bättre. Ringde idag till Ersta och fick veta att jag fått en plats på IBS-skolan den 19 oktober - vet inte om man ska skratta eller gråta. Men, men...

Att man ska fungera i vardagen, arbetslivet osv precis som alla andra "friska" känns tungt. Man blir mer eller mindre impopulär på arbetsplatsen pga all frånvaro som naturligtvis följer med sjukdomen. Hela ens personlighet ändras ju faktiskt tack vare hur man mår varje dag. Tråkigt men sant.

Jag kommer följa din blogg och är glad att ha hittat någon annan som går igenom samma sak varje dag :)

/V

Vad kul att du har hittat hit till min blogg.

Ja det är en skit jobbig sjukdom. Många människor förstår inte hur det är att leva med denna lömska magsjukdom. Oftast tror folk inte på en men det får man lära sig stå över.
Jag är skit glad att jag äntligen ska få gå IBS skolan. För jag har faktiskt väntat ett tag på att få gå den.
Om du kommer med kursen får du ge dit till känna.
Det kommer vara 12 st som går den med mig inräknad. Så du får väl gå runt och fråga alla så hittar du mig. Det jag saknar i min sjukdom det är att känna någon som har den också. så man kan byta kunskap och tips med varandra.

Hur länge har du vetat om din sjukdom?
För ofta kan man ju leva med de längre innan man får diagnosen.
Vore kul om du hör av dig igen.

Kram från M.

Ibland när jag mår som sämst och inte vet och tror mig bli bra igen. Ja jag vet det låter dumt men man kan verkligen känna sig så. Att man aldrig ska bli bra i magen och slippa diarréerna. Man blir lite uppgiven ibland, eller faktiskt rätt ofta då det slår till. Men jag har provat med samarin och det kan faktiskt hjälpa ibland speciellt om jag tar den direkt efter mat intaget.

Men om diarréerna håller på länge och är så där vattningar och jobbiga har jag tabletter som heter Dimor som jag kan ta. De stoppar upp diarréerna.

Men det svåra med dom är ju att man ska vara helt säker på att det bara är en dålig mage och inte maginfluensa. För det är ju inte bra att stoppa upp magen om den är sjuk med någon bacill. För då har man ju en magrensning för att bli av med det sjuka.

Så det är inte alltid lätt att avgöra så där i första andhämtningen.

Sen att jag har en ganska hög moral. För jag anser inte att man ska smitta ner andra medvetet. Därför händer det att jag blir hemma då jag mår illa och spyr och skiter. För att jag inte vet om det bara är magen som är i olag eller om man har influensa. Ska man verkligen chansa på att det inte smittar? Vad är en dags sjukfrånvaro mot att smitta ner 10-15 man? Rätt ok tycker jag.

För varför smitta ner dem om man inte behöver?

Vad är galla?

Att leva med något som heter Ibs:en

Är att inte alltid vara i sitt esse.

Magen krånglar och kör.

Nästan så man kan tro att man dör.

Så mycket som man får ställa in.

Gör att man önskar att man hade magen din.

Antingen är den lös, hård eller gasig.

Det är att ha en tarm som känns trasig.

Man vill så mycket göra.

Men inte då magen väljer att köra.

Jag önskar att detta kunde försvinna

Så att jag över sjukdomen kunde vinna.

Skriv i kommentarsfältet om du är den jag söker.

Självhjälp - så kan du bli fri från IBS

Överläkaren Pelle Lindfors bästa råd för att bli fri från IBS.

1, Se över hur du äter. Ät små portioner och ofta. Ät långsamt och tugga ordentligt.

2, Överdosera inte fibrer. Vissa fiberrika grönsaker, som ärtor, bönor, paprika och lök, kan ge magbesvär.

3, Håll koll på socker och fett. Socker och sötningsmedel i stora mängder kan ge orolig tarm, liksom fettrik mat.

4, Försök stressa av. Stress ger ökade magbesvär. Avslappningsövningar, meditation och yoga kan hjälpa.

5, Motionera. IBS-drabbade som rör på sig regelbundet har mindre besvär, visar studier.

Ta hjälp – andra steget

1, Probiotika. Studier har visat att snälla magbakterier, bland annat i Gefilus max och fruktdrucken Proviva, kan minska symtom som uppsvullenhet och magont vid IBS.

2, Aloe vera. En mindre svensk studie har visat att aloe vera minskade symtomen hos mer än varannan försöksperson.

3, Läkemedel. Det finns en rad mediciner som hjälper mot IBS-symtom som förstoppning, uppblåsthet, och diarré. Antidepressiva medlet Tryptizol i mycket låg dos hjälper många med smärtor och diarré. De nyare SSRI-preparaten kan också ha effekt. Dessutom kan IBS-medicinen Zelmac skrivas ut på licens i Sverige.

4, Kognitiv beteendeterapi, KBT. Utförs med hjälp av KBT-terapeut. Nu testas även KBT-behandling över internet mot IBS.

5, IBS-skola. Hjälper dig att lättare leva med sjukdomen. Finns idag på Ersta sjukhus i Stockholm och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

6, Hypnos. Flera vetenskapliga studier visar att hypnos hjälper många patienter med IBS. Utförs av en speciellt utbildad terapeut. Sen kan man behandla sig själv genom att lyssna på en hypnos-cd.

7, Operation. Vissa, med extremt smärtsam IBS, kan få hjälp att operera in elektroder som lindrar smärta.

Av Anna Bäsén

Hittade detta I AFTONBLADET PÅ nätet HÄR.

När får man använda handikapps toaletten?

Varför jag undrar är för att jag alltid har respekterat att dessa toaletter alltid ska vara lediga och inte användas av oss som inte har behovet. Så att den handikappade kan använda den då de behöver.

När är man handikappad och när är man det inte?

Vad betyder ordet handikapp?

Vi slår upp det.

oförmåga, lyte, missbildning, invaliditet, deformitet, funktionsnedsättning

Om jag har IBS och måste uppsöka en toalett akut för att annars skiter jag ner mig.

Räknas jag som handikappad då så jag får använda denna toalett??

Ja i allra högsta grad.

För jag behöver inte vara rullstolsbunden, svårt att gå eller någon som behöver assistans inne på toaletten.

Jag måste ju ha en toalett snabbt, för annars händer det en olycka.

Kan det vara så att jag gör rätt om jag måste använda den toaletten?

Tåls att tänka på.

Nej det är väl klart att jag kan använde den, men jag vet ju då att jag kommer att få spydiga kommentarer för att jag går förbi en vanlig kö och tar den handikappades toalett.

Men det skiter jag i rent ut sagt ordagrant. Jag kan inte rå över att mitt handikapp inte syns.

Colon Irritable, eller Irritable Bowel Syndrome (IBS) som det även kallas, är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden och antalet personer med diagnosen har ökat kraftigt de senaste årtiondena. I dagsläget beräknar man att ca 15-20% av befolkningen någon gång i livet drabbats av sjukdomen, det är dock vanligare att kvinnor drabbas än män.

Symptom vid Colon Irritable

1996 samlades vetenskapen i Rom, Italien, för att försöka sätta upp vissa parametrar som gör det enklare för läkare att sätta korrekt diagnos då Colon Irritable / Irritable Bowel Syndrome (IBS) misstänks. Resultatet av detta möte blev de så kallade "Rom kriterierna" som blivit uppdaterade två gånger sedan dess, senast år 2006. Nedan redovisas huvuddragen för dessa kriterier;

För att en diagnos som visar på Colon Irritable / Irritable Bowel Syndrome (IBS) ska kunna ställas ska obehag alternativt smärta ha uppträtt under minst 12 veckor, som ej behöver vara sammanhängande, under den senaste 12 månadersperioden. Minst två av följande tre kännetecken ska uppfyllas i samband med symptom:

• Minskat besvär efter toalettbesök, och/eller
• Förändring i avföringsfrekvens, och/eller
• Förändring av avföringens konsistens.

Följande symptom stärker dessutom att diagnosen Colon Irritable / Irritable Bowel Syndrome (IBS) ställs, ju fler som uppfylls desto mer tyder på Colon Irritable / Irritable Bowel Syndrome (IBS);

• Fler än 3 toalettbesök per dag,
• Färre än 3 toalettbesök per vecka,
• Hård alternativt vattnig avföring,
• Känsla av ofullständig tömning vid toalettbesök,
• Ansträngning vid toalettbesök,
• Känsla av att behöva skynda sig till toaletten,
• Slem i avföringen,
• Känsla av uppsvälldhet/uppkördhet.

Symptomlindring vid Colon Irritable

Även om konventionell medicinering har ringa effekt mot Colon Irritable/IBS och det ännu inte finns någon universell behandlingsmetod är det ändå många som själva lyckas lista ut vad som lindrar just deras symptom. Vad man äter har stor betydelse, det är dock högst individuellt vilken mat man tål eller inte.

Många tycker till exempel att de hjälps av ett ökat fiberintag, andra tycker dock att fibrer gör dem sämre. Ett gott råd är därför att prova själv vilka matvaror man tål eller inte. Stora mängder av bönor, kål och annat som kan vara problematiskt även för friska magar bör man dock undvika.

Eftersom stress fortfarande ses som en stor orsak till Colon Irritable/IBS gäller det att se över sin livssituation och minimera situationer i vilka man upplever stress. Regelbunden motionering kan också verka lindrande då stress är boven i dramat.

Att leva med Colon Irritable

Ett liv med Colon Irritable/Irritable Bowel Syndrome skiljer sig mycket åt från person till person, vissa kan leva sitt liv precis som vanligt, medan andra känner sig väldigt hindrade i sin vardag. Att acceptera att man har sjukdomen kan dock många gånger vara det svåraste i hela situationen, samt att få sin omgivning att förstå hur det är att leva med sina besvär.

Eftersom stress ses som en bidragande orsak till problem med magen är det vanligt är att man vid diagnos tvingas se över sin livssituation. Det är dock viktigt att man gör ett aktivt val gällande hur man vill leva. Kan man acceptera att ha ont i magen, vara lös i magen, känna uppkördhet, eller vara illamående för att kunna fortsätta leva det liv man levt så gäller det att vara tillfreds med det beslutet.

Vanligt är dock att man ändrar sin livsstil efter att diagnosen Colon Irritable ställts. Under den medicinska utredningen brukar läkarna rekommendera att man skriver ”dagbok”. Där antecknar man vad man äter, vad man gör, samt hur man mår, ett par gånger per dag. Efter ett tag brukar ett mönster framträda och då kan man se vilka faktorer och situationer som utlöser de magproblem man har.

Här hittade jag denna informationen.

Var fjärde vuxen upplever problem med magen, enligt Lars Agréus, läkare och professor på Karolinska institutet i Stockholm.

Och det finns mycket som kan göra själv innan du söker vård.

1. Förstoppad - ät mera fibrer

Symptom: Trög mage som gör det svårt att få ut hård avföring.

Orsak: För lite fibrer i kosten, miljöombyte, känslig tarm, för lite vätska, för mycket stillasittande, stress och oro, att inte ha gått på toa när det tryckt på. Av vissa läkemedel, till exempel järn, kodein eller lång användning av tarmstimulerande laxermedel. Gravida kan få trög mage, liksom en del kvinnor under senare hälften av menscykeln.

Så gör du: Tilllfällig förstoppning: Motionera mer, drick mer vätska, ät kost som är rik på fibrer eller ta volymökande medel för att förbättra tarmrörelserna. Även katrinplommon kan hjälpa. Försök ha regelbundna toalettvanor i lugn och ro.

Sök vård om du:

Haft förstoppning länge.

Fått ändrade avföringsvanor utan att förstå orsaken.

Har blod eller slem i avföringen.

Om du går ner i vikt utan att förstå varför.

Har mycket ont i magen.

2. Gaser - tugga maten ordentligt

Symptom: Att ofta känna sig spänd och uppsvälld av gaser.

Orsak: Gaser består mest av luft som man sväljer när man äter, dricker, tuggar tuggummi eller röker. Gaser bildas även normalt vid matsmältningen.

Så gör du: Undvik mat som är gasbildande, till exempel kål, ärtor, bönor, lök och större mängder frukt och grönt. Tugga maten väl, då sväljer du mindre luft. Motionera regelbundet. Receptfria preparat finns som lindrar gasbesvär.

Sök vård om du:

Har långvariga besvär.

Samtidigt får ändrade avförings vanor utan att du förstår varför.

Får ihållande eller svåra buksmärtor.

Får blod eller slem samtidigt med gaser och avföring.

3. Diarré - drick extra mycket

Symptom: Lös, vattnig avföring fler än tre gånger per dygn och som gör att man förlorar mycket vätska.

Orsak: Akut diarré beror oftast på infektion eller matförgiftning. Uppkommer oftast 1–2 timmar efter smittotillfället. Kan även bero på ändrad bakterieflora i tarmen av antibiotika. Diarré under längre tid kan orsakas av stress eller överkänslighet mot vissa ämnen i maten eller vara en inflammatorisk tarmsjukdom.

Så gör du: Vid lindrig diarré: Drick extra mycket, till exempel svagt te, och ät skonsam kost för magen som vitt bröd, kokt fisk eller kokt kött.

Svår diarré: Drick enbart första dygnet och rikligt, till exempel te, morotssoppa eller buljong. Drick ofta och lite i taget.

Det finns receptfria läkemedel mot tillfällig diarré.

Sök vård om du:

Haft diarré mer än sex dygn.

Får diarré och nyligen varit utomlands.

Samtidigt har hög feber, eller även går ner i vikt, är slö, kissar mindre än normalt och är allmänpåverkad.

Har avföring med blod och slem.

4. Halsbränna - undvik kaffe

Symptom: Sura uppstötningar som ger brännande känsla i bröstet och halsen. Kan även kännas som en klump i halsen.

Orsak: Övre magmunnen, ”ventilen” mellan magsäcken och matstrupen, sluter inte tätt. Sur magsaft läcker då upp i matstrupen och irriterar slemhinnan. Kan orsakas av till exempel alkohol, stora måltider, tunga lyft, övervikt eller böjning framåt.

Så gör du: Ät eller drick inte senare än tre timmar före sänggåendet. Undvik rökning och var försiktig med kaffe, juice, alkohol, fet och starkt kryddad mat. Undvika tunga lyft och framåtböjningar. Ät fiberrikt.

Sök vård om du:

Har mycket täta eller besvärande uppstötningar.

Ej blivit bättre efter två veckor med receptfria medel.

5. Stressmage - hitta lugnet

Symptom: Värk eller obehag i övre delen av magen med hungersug och tidig mättnadskänsla. Rapningar, bullrig mage med gaser, halsbränna och illamående kan ingå.

Orsak: Oftast okänd. Oregelbunden, stressig livsstil kan bidra. Symptomen kan likna magsår eller IBS (känslig tjocktarm).

Så gör du: Försök ha en lugn, regelbunden livsstil med vila och god sömn. Pröva att äta lite och ofta. Undvik salt, rökt, fet, stekt eller starkt kryddad mat. Motionera mer.

Sök vård om du:

Om du får långvariga besvär.

Har blodig, svart avföring.

Är trött och har viktminskat ofrivilligt.

Mår illa och kräks kaffesumpsliknande innehåll.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson
Karin Grahn Wetter

Länken till detta är:

Jag vet inte om någon kan förstå hur det är att leva med det. Ne d kanske ingen kan förstå.

Men…

Tänk dig hur det är att vara magsjuk (diarré).

Du springer på toaletten och det bara rinner. Det gör ont och du känner dig så sjuk. Kanske mår du även illa.

Tänk dig då hur det är att ha IBS. Hur magen plötsligt inte vill behålla maten. Det kommer utan förvarning precis som en magsjuka men du kan hålla på i dagar och i veckor om det är en dålig period.

IBS är som att ha magsjuka hela tiden.

Så fort du äter så får du ont och inom 30 minuter sitter du där på toan. Du tappar inte lusten att äta. Äta måste du ju för att inte tappa energin. Men ska du våga äta?

Tänk dig då hur det är när du vet att äter du så skiter du inom 30 minuter och kan behöva gå en till tre ggr.

Ibland behöver jag inte ens ha tillfört mat utan får springa på toa ändå. Du tömmer dig helt. (eller kanske inte men det känns så) man springer på toa tills det inte kommer något mer.

Det här gör ju livet lite svårare att leva.

Det jag saknar mest i mitt liv är att kunna gå och äta en spontan lunch på stan med en kompis. Iof är stunden inne i stan inget problem, då det finns ganska många lätt tillgängliga toaletter. Utan det svåra är ju resan dit och resan hem med tunnelbanan då man måste sitta där i 40-50 minuter för att komma hem. Sen ska man gå hela vägen hem. Man kan få panik för mindre.

Jag vet aldrig när det slår till. Det kommer ibland utan för varning eller så är jag inne i ett så pass dåligt period, då VET jag att jag inte kommer få behålla det jag äter.

Vad gör man då?

Antingen stannar man hemma.

Jo antingen låter man bli att föreslår att äta lunchen eller så går man med kompisen och tittar på när h*n äter. Hur kul är det?

Jag har levt med det här så länge och jag har kommit på mig med att jag inte gör vissa saker längre. För det är liksom ingen idé. För jag vet aldrig om jag kan genomföra det. Det är trist som fan. Nu menar inte jag att jag ALDRIG gör något men jag tänker alltid till lite extra på vart jag ska och vad jag ska göra. Känner mig aldrig trygg med detta då man som sagt aldrig vet när det slår till. För även om jag är inne i en bra period så slår det till så fort… Man blir helt enkelt rädd för att chansa. Helt idiotiskt, men lika sant för det.

Nu tänker nog någon, men hon åker ju utomlands och hon åker ju båt osv.

Ja men när jag åker utomlands så ser man alltid till att man första dagen tar reda på vart det finns toaletter. Man kanske äter minimerat. Man styrs även där av magen. Men hittills så har det fungerat bra.

Utom i Venedig då rasade magen på dag tre men jag svalt på dagen, (jag vet idiotiskt), men jag tog till stoppande medicin som fungerade lagom bra. Inte tillräckligt bra för att våga äta under dagen. På hemresedagen fastade jag ända tills jag landat i min lägenhet.

Det är ju likadant som hemma när man är utomlands man kanske inte äter ute varje dag, eller så sitter man kvar så pass länge på restaurangen så man hinner gå på toa.

Denna sjukdom styr en väldigt mycket.

Mer än någon kan föreställa sig.

Åka båt är ju en bra grej. För där har man toaletter överallt och man har nära ”hem till hytten” och man har nöjeslivet nära hela tiden. Det blir ingen tunnelbane resa hem efter en kväll på stan. Jag kan koppla av och njuta av min utevistelse även om det bara är på en kryssningsbåt.

Men att leva med detta är nog svårt att föreställa sig. Jag får ofta ont och jag får ofta uppsvullen mage så jag knappt får på mig ett par byxor. Men även om jag får på mig dom så gör det så piss ont att jag måste vara utan byxor eller ha ett par löst sittande byxor på mig.

Sen har man en annan baksida och det är att man ibland blir förstoppad.

Det måste jag säga att jag lider mindre av. Låter kanske dumt men då får jag liksom en frist på en period då jag kan leva som alla andra.

Det som kan vara jobbigt är att när det väl släpper så är det ju i diarre form och då är cirkusen i gång ingen.

Sen kommer det perioder då magen är helt under kontroll och allt fungerar bra.

Då lever jag livet som vanligt men ändå i ett inskränkt liv för man vet inte när det slår till.

Det händer mer och mer sällan att jag känner mig helt trygg i att magen är lugn.

Att utföra mitt arbete är lätt pga att jag arbetar hemma och att jag kan lägga upp mina dagar på bästa sätt. Har ju alltid tillgång till toalett.

Låter jag bli att äta på fm i de dåliga perioderna så klarar jag av att vara ute hela fm.

Men sen äter jag lunch och hinner klara av en ev orolig mage innan det är dags att gå ut igen.

Det fungerar tillfredsställande bra. Det händer ibland att jag måste vara hemma från jobbet men då har jag tappat all energi och tillbringar den mesta tiden på toaletten.

Det har hänt ett par ggr att jag inte kan ta mig ner till parken, men i överenskommelse med kollegor och chef får jag arbeta hemifrån.

Men jag drömmer om ett liv utan IBS.

För då skulle jag:

• Oplanerat gå på bio
• Ta en lunch på stan
• Åka på fler utflykter
• Ta en cider på stan med mina vänner.
• Inte vara rädd för att det ska hända en olycka
• Inte behöva vara hemma strö dagar från jobbet
• Inte bli så sjuk när jag drabbas av magsjuka
• Inte gå om kring och vara orolig när jag ger mig ut
• Glömma bort vart alla toaletter finns på stan.

Fåniga argument kanske men jag vill vara lika fri som alla andra över vad jag vill göra.

IBS är en sjukdom som

kännetecknas av ont i magen, avföringsstörningar med omväxlande lös och hård avföring eller endera.

Gasproblem och en känsla av att tarmen inte tömmer är vanligt, symtom från andra organ i kroppen - vattenkastningssymtom, led- och muskelsmärta, samlagssmärtor e t c är vanliga.

Typiskt är att alla undersökningar är normala. Patienter med symtom utan att prover eller undersökningar kan ”bekräfta” dem, har svårt att få förståelse och hjälp i sjukvården.

Det här är ofta ett handikappande tillstånd som griper in i och begränsar livet. Ofta är det svårt att förklara för familjen eller på arbetsplatsen. Behovet av kunskap och av att träffa och utbyta erfarenheter med andra drabbade är stort.

Ämnena på IBS-skolan omfattar exempelvis - hur ska jag äta för att undvika symtom? Vad säger jag på jobbet? Hur kan jag själv lindra symtomen när de kommer? Vad är det som utlöser symtomen? Vad är det som håller symtomen borta. Finns det någon medicin idag/imorgon? Samt alla de frågor som deltagarna själva tar upp. På så sätt ändras läroplanen hela tiden och anpassas till deltagarnas behov.

Henry Nyhlin

docent

IBS-skolan är till för Dig som har IBS

(Irritable Bowel Syndrome)

Målet med utbildningen är:

♦ att lära dig leva med och ge dig ökad kunskap om din sjukdom och därigenom höja din livskvalitét.

♦ att ge dig möjlighet att träffa andra med samma diagnos och utbyta erfarenheter.

♦ att minska ditt behov av sjukvård.

Tveka aldrig att under utbildningen fråga oss om sådant som du inte förstår eller som vi kanske inte har förklarat. För att kunna förbättra verksamheten utvärderas den kontinuerligt med hjälp av enkäter och livskvalitetsformulär.

Vi som arbetar på sjukhuset har tystnadsplikt, detta gäller även under utbildning och i grupp. Efter avslutad IBS-skola är det din husläkare du ska vända dig till när det gäller din sjukdom.

Skolans uppläggning

Skolan inleds med ett samtal på ungefär en timme med en sjuk-sköterska.

Den schemalagda tiden är sedan koncentrerad till en hel vecka måndag - fredag 10.00 - 15.00.

Varje tillfälle består av föreläsning och gruppdiskussion.

Efter sex månader blir det en uppföljning med återträff och eventuellt ett läkarbesök.

Utbildningen bedrivs på Ersta Sjukhus, plats meddelas senare.

Läkarföreläsningarna kostar 260 kronor och de övriga 70 kronor var.

I summan ingår kursmaterial och kaffe. Högkostnadsskydd gäller, ta med kortet. Betalning sker i kassan på entréplanet, vid varje kurstillfälle. Det går bra att betala med betalkort. Uteblivet besök debiteras.

Kursen innehåller följande föreläsningar:

Anatomi, fysiologi samt information om sjukdomen IBS

(läkare)

Avspännig, basal kroppskännedom m m

(sjukgymnast)

Kosten och dess betydelse vid IBS

(dietist)

Hur magproblemen påverkar den sociala livssituationen

(kurator)

Smärta och smärtupplevelser

(läkare)

Hur kan man förbättra kontrollen vid tarm tömning och vid gas- eller

avföringsläckage?

(tarm/uroterapeut)

”Magen och känslorna” psykologiska aspekter på att leva med IBS

(psykolog)

Livsfrågor och tänkvärt

(präst och diakon)

NU SKA JAG TILLÄGGA ATT DENNE INFORMATION FANN JAG UTE PÅ NÄTET.

DET KAN JU HÄNDA ATT MAN GJORT OM UPPLÄGGET SEN DETTA SKREVS MEN DET ÄR JU I ALLA FALL LITE HUM OM HUR DET KAN SE UT.

Det här visste jag inte om IBS.

Andra besvär som ofta går hand i hand med IBS:

· Depression

· Spänningshuvudvärk

· Sömnproblem
· Panikångest

· Sicca syndrome (torrhet i munhåla/ögon)

· Trötthet
· Nedsatt libido (sex lust)

· Fibromyalgi (muskelsmärta)

· Astma
· Bronkiell hyperaktivitet

· Ångest

· Ryggsmärta
· Dysuri (överaktiv blåsa)

· Dysmenorré (smärta vid mens)

Läste just detta på nätet.

Här kan man ju säga att han har det värre än jag...

STACKARN...

Läs HÄR

Du har sett fram mot en bjudning i flera veckor. Du kanske har varit hos frissan för att du vill vara snygg i håret. Du kanske har köpt något nytt klädesplagg för att du vill känna dig fin.

Sen börjar dagen närma sig. Du är så förväntansfull och glad för att gå på den här bjudningen.

Men sen timmen innan du ska åka pajar magen. Du hoppas att det är tillfälligt. Du springer ett par ggr på toaletten och du hoppas fortfarande på att det ska gå över.

Men inser till slut att dina ansträngningar att göra dig fin varit helt förgäves.

För du måste stanna hemma för du vågar inte ge dig i väg när diarréerna har tagit över.

Du ringer din vän som du är bjuden till och får lov att ställa in.

Sammanfattning

Allmänt

IBS innebär att man har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Namnet är en förkortning av den engelska benämningen irritable bowel syndrome. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile eller känslig tarm. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen.

IBS smittar inte och kan inte utvecklas till cancer eller något annat allvarligt. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor och börjar oftast i 30- till 40-årsåldern, men man kan få den oavsett ålder.

Symtom

Typiska besvär är magont, som går över när man tömmer tarmen förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge att besvären ska ha förekommit under lite längre tid än vad en vanlig magsjuka brukar göra. Det är även vanligt med gasbesvär.

Behandling

Man har ofta IBS under många år med varierande grad av besvär, som kan lindras mycket genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären.

Det finns inget råd som hjälper alla med IBS, utan man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av. Regelbundna toalettbesök och motion brukar också göra att man mår bättre.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man orolig för sina besvär eller har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling.

Man bör kontakta en vårdcentral om man är över 45 år och får besvär som man inte har haft tidigare  går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten har långvariga diarrébesvär blöder från tarmen.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Vad händer i kroppen?

När man sväljer mat går den först igenom matstrupen och sedan passerar den i tur och ordning

• magsäcken
• första delen av tunntarmen – tolvfingertarmen
• resterande delar av tunntarmen
• tjocktarmen
• ändtarmen.

På vägen genom mag-tarmkanalen sönderdelas födan och näring tas upp till blodet genom små blodkärl som finns framför allt i tunntarmsväggens slemhinna. I tjocktarmen sugs vätska upp så att avföringen blir lagom fast.

IBS drabbar främst tjocktarmen.

Mer information

Maten sönderdelas i mag-tarmkanalen

När man sväljer mat går den först igenom matstrupen. Sedan passerar den i tur och ordning

• magsäcken
• första delen av tunntarmen – tolvfingertarmen
• resterande delar av tunntarmen
• tjocktarmen
• ändtarmen.

Alla delarna kallas tillsammans för mag-tarmkanalen. Maten ska på sin väg genom munhålan, matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen delas sönder i allt mindre delar. Födoämnena ska sedan tas upp till blodet genom små blodkärl som finns framför allt i tunntarmsväggens slemhinna. I tjocktarmen sugs vätska upp från tarminnehållet så att avföringen blir lagom fast.

Ökade besvär från tarmen
Längs tarmen löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt, både för att det som finns i tarmen ska blandas, och för att det ska föras fram genom tarmen på rätt sätt. Tarmens rörelsemönster kallas för peristaltik. Rörelserna ger upphov till en tryckvåg som pressar tarminnehållet mot ändtarmen, på samma sätt som när man klämmer ut innehållet ur en kaviartub.

Rörelserna styrs av ett samspel mellan nerver och hormoner i tarmen och via nervbanor till och från hjärnan. Om man har IBS så har man en ökad retbarhet i nerverna i detta samspel. Det gör att tarmen kan upplevas som extra känslig.

Bra namn för IBS på svenska saknas

Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. IBS är en förkortning av det engelska namnet på sjukdomen, irritable bowel syndrome, som betyder ungefär lätt retbar eller känslig tarm. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile. IBS och kolon irritabile används lite blandat i texter, men de är båda uttryck för samma sak. Om man söker på internet kan stavningen ibland vara colon irritabile.

Sjukdomens orsaker är okända

Trots att det har forskats mycket om IBS är det inte känt vad sjukdomen beror på. IBS anses vara en sjukdom där flera olika saker tillsammans bidrar till besvären, bland annat psykosociala faktorer, förändringar i funktionen av tarmens egna muskler och nerver tillsammans med samspelet med nerver till och från hjärnan.

Många människor som har IBS-besvär upplever att orsaken skulle vara överkänslighet mot något i kosten. Därför försöker de bli av med sina besvär genom att ändra kostvanorna. Det finns vissa råd som man kan följa, men många gånger ger stora kostförändringar bara upphov till bristsjukdomar.

Det finns inget som talar för att sjukdomen är smittsam.

Många har besvär

Av de som söker hjälp för mag- och tarmbesvär har sex av tio IBS. Dessutom finns det många människor med samma besvär som inte söker vård.

IBS börjar vanligen i 30- till 40-årsåldern. Men sjukdomen kan likaväl börja när man är barn som i 60-årsåldern. Om man är ung behövs en mindre utredning än om besvären startar när man är äldre. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor.

Vad kan man göra själv?

Eftersom det inte är klarlagt varför man får IBS är det svårt att veta hur man ska göra för att inte få sjukdomen. Förmodligen blir besvären värre av stress och oregelbundna mat- och toalettvanor. Om man har IBS ska man försöka följa råden under kapitlet Vård och behandling så gott det går.

Kan inte leda till cancer

IBS kan ibland ge mycket besvär och göra att livskvaliteten blir sämre. Men sjukdomen kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom. Det är heller inte någon sjukdom som kan botas med operation. Därför behöver man inte vara orolig för att man ska få stomi, "påse på magen", om man har IBS.

Symtom och diagnos

Magont, gaser, förstoppning och diarré

De typiska besvären när man har IBS är

• magont, som går över när man tömmer tarmen
• förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge
• ibland andra besvär som hjärtklappning, täta vattenkastningar, värk i underlivet.

För att få diagnosen IBS ska besvären ha börjat för minst sex månader sedan. Man ska ha haft smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under senaste tre månaderna.

Om man har IBS brukar man dessutom ha besvär med gaser men också besvär från andra delar av kroppen.

Ont i magen

Man kan ha ont i magen på olika ställen och på olika sätt. Man kan till exempel få kraftigt magknip som beror på att gaser spänner ut tarmen. Den smärtan sitter för det mesta under någon av revbensbågarna, eller till vänster i nedre delen av magen. En molande värk kan uppstå när tarmen drar ihop sig. Smärtan blir ofta värre efter att man ätit, men minskar efter avföring.

Förstoppning och diarré

Avföringen växlar ofta mellan lös och hård. Ibland kan det vara en hård klump som kommer först och sedan blir det nästan diarré. Man kan också ha bara diarré eller bara förstoppning. Ofta har man en känsla av att man inte har tömt tarmen tillräckligt trots att man just har varit på toaletten. Ibland kan det tränga på så mycket att man måste skynda sig för att hinna till toaletten.

Gaser i magen

Ett stort bekymmer när man har IBS kan vara att man har mycket besvär av gaser i tarmarna. Gasbesvären kan göra att man släpper sig vilket kan kännas generande, men oftast blir mängden gas inte så stor att det luktar. Eftersom besvären brukar komma och gå kan man ibland vara fri från besvär långa perioder. Sedan kan det komma en period med mer besvär igen.

Gaserna kan ge ordentlig smärta i magen. Det beror antagligen på att tarmen plötsligt spänns ut i samband med att gasbubblorna flyttar sig.

Man kan känna sig uppblåst i magen av gaserna, och ofta blir det värre under dagen. Vid IBS har man inte alltid ökad mängd gas i tarmarna men ibland kan det vara så. Då kan det till exempel vara svårt att få ihop skärpet, eller att knäppa kjolen på eftermiddagen. Gasbesvären kan också bli värre efter att man har ätit vissa maträtter som till exempel kål, bönor och lök. Fibrer är gasbildande, och allt för mycket fibrer i maten kan göra att gasbesvären blir ännu värre.

Ovanligt att man har ont på natten

Det är inte så vanligt med smärtor under natten. På morgonen brukar besvären vara borta och magen känns inte längre så uppsvälld. Det beror förmodligen på att besvären är som värst när tarmen arbetar, det vill säga på dagen.

Andra besvär

Den ökade retbarheten eller irritationen gäller inte bara tjocktarmen utan hela mag-tarmkanalen. Man kan alltså ha ökad retbarhet även i matstrupen eller i magsäcken. Det kan göra att man blir illamående.

Man kan också ha en ökad retbarhet i andra organ i kroppen, till exempel i könsorganen och urinvägarna. Det kan innebära att man behöver kissa oftare, vilket ibland kan förväxlas med blåskatarr. Det är inte heller ovanligt att man kan känna ett tryck i underlivet.

Kvinnor med IBS har ofta ont vid samlag och, om de inte använder p-piller, kraftig mensvärk.

Symtom från nervsystemet

Om man har IBS är det vanligt att man har ont, är orolig och mår dåligt. Man kan då få symtom från nervsystemet, som till exempel

• hjärtklappning
• svettningar
• huvudvärk
• trötthet.

Viktigt med beskrivningen av besvären

Det finns speciella kännetecken som läkaren utgår från när diagnosen ska ställas. Därför är det viktigt att man beskriver sina besvär, var man har ont och vilka problem man har med tarmarna.

I många fall krävs en utredning för att utesluta annan orsak till besvären. Det finns inget speciellt prov som visar att man lider av IBS.

Olika undersökningar

För att utesluta till exempel cancer brukar man få lämna blodprov och avföringsprov. Om man är ung och har typiska IBS-besvär och blod- och avföringsproverna inte visar något ovanligt kan läkaren ställa diagnosen IBS utan ytterligare undersökningar.

Man kan få liknande symtom som vid IBS om man exempelvis har glutenöverkänslighet, om man inte tål mjölksocker eller om man har någon inflammatorisk tarmsjukdom. Därför är det, framför allt om man har besvär med diarré, vanligt att man får genomgå en utredning med rektoskopi eller koloskopi.

Blodprover

Blodprov för blodvärde och sänka brukar ingå i utredningen. Eftersom överkänslighet i tarmarna kan ge liknande besvär som IBS, till exempel överkänslighet mot gluten, får man ibland lämna blodprov för att det ska kunna kontrolleras. Man kan även få lämna ytterligare blodprover om det behövs för att utesluta annan sjukdom.

Avföringsprover

Blod i avföringen eller blodbrist kan tyda på att man har en annan sjukdom än IBS. För att vara säker på att det inte finns blod i avföringen får man också lämna ett avföringsprov. Det visar om det finns så små mängder blod att de inte syns för blotta ögat. Provet tar man själv hemma med provtagningsmaterial som man får med sig.

Rektoskopi

På mottagningen brukar läkaren göra en så kallad rektoskopi. Det är en undersökning där läkaren tittar upp i ändtarmen med ett plaströr som är ungefär lika tjockt som en tumme, eftersom den delen av tarmen inte syns så bra på röntgen. Rektoskopi kan till exempel visa om man har en inflammatorisk tarmsjukdom, så kallad ulcerös kolit.

Koloskopi och röntgen

För att utesluta cancer och inflammation i tarmen kan tjocktarmen röntgas eller undersökas med koloskopi. Cancer i tarmarna förekommer i stort sett inte före 40-årsåldern.

Koloskopi är en undersökning där läkaren med en böjlig slang via ändtarmen kan se hela tjocktarmen. Då finns också möjlighet att ta prov från slemhinnan för undersökning i mikroskop. När tjocktarmen undersöks med röntgen eller koloskopi är det vanligt att läkaren hittar små fickor i tjocktarmen. De fickorna får man med åren och har inte något samband med IBS.

Uppföljning för att utesluta inflammation i tarmarna

För att vara säker på att man verkligen har IBS när besvären är långvarig diarré kan man efter ett halvt till ett år behöva lämna nya prover och undersökas på nytt med koloskopi med prov från slemhinnan. Det görs för att läkaren ska kunna utesluta att besvären beror på en inflammation i tarmarna. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är exempel på sjukdomar med tarminflammation som kan ge diarré.

IBS delas in i olika undergrupper

IBS delas in i olika undergrupper beroende på vilken konsistens avföringen har. Diagnosen kan alltså bli

• förstoppnings-IBS
• diarré-IBS
• blandad IBS.

Att få diagnosen IBS

När man får veta att man har IBS kan det kännas lugnande om man tidigare varit orolig för att ha fått en allvarlig sjukdom. Men lättnaden över att det inte var något allvarligt kan också göra att man bara uppfattar att allt är som det ska och glömmer att ställa viktiga frågor om vad diagnosen IBS innebär. Då kan det vara bra att höra av sig till läkaren igen och ta upp det man glömde fråga om eller undrar över. Det kan vara bra att skriva ner sina frågor inför samtalet så att man inte glömmer det man funderat över.

Eftersom sjukdomen kan ge besvär under en längre tid är det viktigt att man har så bra information om den som möjligt. Om man förstår varför man har besvär, minskar oron och det blir lättare att leva med sina magbesvär. Under åren kan den som har IBS också växla till att få besvär av dyspepsi, känslig mage. En period kan det vara det ena och en annan period det andra.

Mer på 1177.se

Crohns sjukdom

Dyspepsi – känslig mage

Koloskopi

Rektoskopi

Ulcerös kolit

Vård och behandling

Besvären avgör om man ska behandlas

IBS är vanligtvis en sjukdom man har under många år och där graden av magbesvär varierar under årens lopp. Om man inte har blivit frisk inom två år är sannolikheten stor att besvären blir bestående.

De allra flesta kan lära sig att leva med besvären, som kan lindras mycket genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären.

Om man är orolig för sina besvär eller har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling är det dags att kontakta sin vårdcentral. Läkaren vill då veta

• hur ont det gör
• hur stora problem det är med lös eller trög mage, eller om det växlar mellan löst och hårt
• hur stora gasbesvären är.

Kan man själv lindra och behandla sjukdomen?

Depression, stress och oro kan ge mer besvär.

Även om depression, stress och oro inte är orsaken till IBS kan besvären öka av detta. Därför är det viktigt att tänka över sin livssituation och, om det finns sådana faktorer, försöka påverka dessa.

Det finns många kostråd för hur man ska göra för att minska besvären, men det finns inget råd som hjälper alla med IBS. Man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av. Det är, under en period med besvär, ofta att man äter snarare än vad man äter som ger mer besvär. Det är det här som gör det så svårt att finna något speciellt som alltid ger besvär. Ibland kan man äta nästan vad som helst medan andra gånger ger det mesta som man äter besvär. Många som har IBS brukar må bättre av små och lite tätare måltider. Fet mat brukar ge mer besvär.

Mat med mycket fibrer kan minska förstoppningen men gör sällan att man får mindre ont. Det är viktigt att välja rätt sorts fibrer. Så kallade lösliga fibrer från till exempel frukt kan ibland minska besvären medan olösliga fibrer, framför allt från de olika sädesslagen, snarast ger mer besvär.

Regelbundna toalettbesök

Det är bra om man kan försöka skaffa sig regelbunda vanor för tömning av tarmen. Man ska inte låta bli att gå på toaletten om man känner trängning till avföring.

Motion kan hjälpa

Man brukar få rådet att motionera. Det finns inga undersökningar som visar att besvären av IBS minskar vid motion, men det brukar göra att man mår bättre rent allmänt.

Läkemedel kan minska besvären

Eftersom det inte är känt exakt varför besvären vid IBS uppstår, finns det heller ingen botande behandling. Det finns alltså inget läkemedel som är riktigt bra. Däremot finns det flera olika läkemedel som kan minska besvären. Vilket läkemedel som är bäst beror på just de besvär som man själv har. Det är viktigt att man förstår precis hur läkemedlen ska tas. Är man osäker kan man fråga sin läkare eller på apoteket.

Vissa läkemedel är receptfria men om man behöver större mängder under längre tid kan det bli lite billigare att få recept utskrivet av en läkare.

Viktigt att välja rätt laxermedel

Laxermedel är receptfria. Har man förstoppnings-IBS är det viktigt att välja rätt sorts laxermedel. Sådana medel som förbättrar avföringens konsistens kan användas, även under längre perioder. De kallas för bulkmedel. Exempel på bulkmedel är Lunelax, Vi Siblin och Inolaxol.

Man bör vara lite försiktig med laxermedel som retar tarmen. Tar man för mycket kan de ge diarré och på det sättet försämra besvären. Exempel på tarmretande laxermedel är Dulcolax, Toilax, Pursennid, Cilaxoral och Laxoberal. Om man är så förstoppad i magen att sådana läkemedel behövs, ska man alltid rådgöra med sin läkare.

Det är viktigt att tänka på att det också kan finnas tarmretande ämnen i en del naturläkemedel. Därför ska man alltid fråga innan man köper något sådant.

Läkemedel som jämnar ut gaser

Om man har stora besvär med gaser finns det läkemedel som jämnar ut gaserna i tarmarna. Exempel på sådana är Minifom och Dimetikon. De är receptfria. Mängden gas minskar inte så mycket, men smärtan som gaserna orsakar kan ibland minska.

Gammal metod kan minska gasbesvär

En gammal metod att minska gasbesvär är att använda "pip och värme". Genom att föra in en lavemangspip i ändtarmsöppningen och sedan lägga sig på höger sida med en värmedyna på magen brukar gaserna komma ut inom någon halvtimme. Uppblåsthetskänslan kan minska eller försvinna.

Andra läkemedel

Förutom läkemedel mot trög eller lös mage och gaser kan läkaren skriva ut läkemedel som har en kramplösande och lugnande effekt på tarmen.

Svåra besvär med diarré kan behandlas med receptfria stoppande mediciner som innehåller loperamid. De här stoppande läkemedlen kan orsaka förstoppning, så om de ska användas för annat än för tillfälligt bruk bör man diskutera det med sin läkare först.

Äldre läkemedel mot depression kan också lindra magbesvären. Den gruppen av mediciner kallas tricykliska antidepressiva läkemedel. Exempel på sådana är Anafranil, Klomipramin och Tryptizol. När man behandlas för IBS är dosen lägre än när man behandlas för depression.

Ibland skrivs också nyare antidepressiva läkemedel ut, så kallade SSRI-preparat. Det finns däremot inga undersökningar som säkert visar att SSRI-preparat har någon effekt på smärtan och tarmbesvären vid IBS. Däremot kan de göra att man rent allmänt mår bättre.

Hypnos

Hypnos används för att försöka få tarmrörelserna att fungera bättre. Tanken med metoden är att man under avslappning åstadkommer en självsuggestion som gör att innehållet i tarmen får ett bättre flöde.

Vart vänder man sig?

Vanligtvis vänder man sig till vårdcentralen där utredning och behandling görs av en läkare. Om besvären är lite mer svårtolkade kan man få en remiss till en medicinklinik eller en specialist på mag- och tarmkanalens sjukdomar, en så kallad gastroenterolog.

När man väl har fått diagnosen IBS är det bäst att man får behandlingen hos en läkare på sin vårdcentral. Detta eftersom det ofta finns andra besvär som kan höra till IBS. Läkaren kan avgöra om så är fallet eller om en utredning behövs.

Behandlingen har få risker

De enda riskerna med behandlingen av IBS är de eventuella biverkningar som medicinerna kan ha. De läkemedel som används har inga allvarliga biverkningar. Man kan fråga sin läkare om eventuella biverkningar. Apotekspersonalen kan också svara på sådana frågor.

Man kan bli sjuk igen

Eftersom det inte går att komma åt själva orsaken till besvären finns det alltid en risk att de kommer tillbaka. Det gäller även om besvären är helt borta. Det är vanligt att man har långa perioder när man känner sig helt frisk. Sedan kan det komma en tid med mer besvär, framför allt om man är stressad, glömmer att äta eller gå på toaletten regelbundet.

Om det blir värre

Man har inte större risk än andra att få cancer i tarmen om man har IBS. När man har IBS blir man van vid att känna av sin mage, och snart lär man sig vad som hör till sjukdomen och inte. Skulle det dyka upp helt nya symtom som man inte känner igen ska man kontakta läkare för att undersöka om man har drabbats av en helt annan sjukdom.

Mer på 1177.se

HIttade informationen HÄR.

Jag har levt med magproblem sen jag var liten. Om du läser den här bloggen får du ta del av hur det är att leva med IBS.

Det är många fina och normala dagar som plötsligt kastas omkul av de mindre bra dagarna.

De kan rent ut sagt vara förjävliga ibland.