Ett (felaktigt) sätt att leva.

När man har mag-tarmproblem hittar man olika sätt att klara av sin vardag om inte helt perfekt så i alla fall så att det funkar.


Mitt sätt:

Jag äter oftast ingen frukost då jag inte har någon aptit direkt på morgonen. Men för att klara av mitt arbete under förmiddagen så har jag låtit bli att äta frukost av den anledningen också.

 

När sedan lunchen kommer så äter jag det som är maten för dagen.

Oftast hinner magen göra sitt innan det är dags att ta tag i eftermiddagsarbetet.

 

När jag väl har slutat arbetet så äter jag middag som vanligt. Kanske har det då slunkit ner lite mer än middagen då kroppen skriker efter energi.

 

Det svåra i mitt jobb är att det inte alltid finns toalett där jag befinner mig, därför äter jag inget mer efter lunchen för att klara magen från toalettbesök.

 

Fel att äta på det sättet men det har blivit ett sätt att leva. Det enda sättet för mig att leva och klara av min vardag.


Mitt nya sätt med hjälp av dimor:

Jag äter kanske inte alltid frukost nu heller då min aptit är lika dålig på morgonen som förut.

 

Men jag intar en frukt på förmiddagen och jag äter min lunch som vanligt. Sedan blir det gärna ett mellanmål.

 

Sedan fortsätter jag mitt eftermiddagsarbete som förut. Men om magen är orolig under dagen tar jag min dimor. Det gör att jag kan äta mer under dagen än förut. För nu vågar jag göra det. När kvällen kommer äter jag som vanligt.

 

Det här har blivit mitt nya sätt att leva.

 

Jag har börjat titta på om jag kan se ett mönster på vad jag reagerar mer på än på annat när det gäller maten.

Vad och hur jag reagerar på och varför.

Det negativa med dimor:

Ja för hur det än är så har jag en biverkning av den och det är att jag gärna mår extra illa dagen efter.

 

Men då magen inte är lugn och är lika akutnödig så kommer jag att fortsätta ta dem.

 

För det gör att jag inte behöver begränsa mat intagen som gärna kan göra mig trött och energi fattig.

 

Jag står ännu inför det att åka in till stan fast magen beter sig oroligt. Idag avstår jag gärna hellre för att jag inte vågar chansa.

 

Men med dimor vågar jag nog testa mer och mer saker.

 

Jag har levt mitt liv så att när magen har varit stabil så har jag åkt både hit och dit och träffad folk och gjort allt det där roliga jag vet.

 

Men när magen varit orolig har jag lagt all energi på att klara av mitt arbete. För hur det är så är det ju arbetet som föder min familj.

 

Allt det där roliga avstår jag gärna för att prioritera jobbet.

 

Men nu kanske jag kan göra både och.

Prioritera jobbet och sen min fritids alla roligheter.

 

Kram.

I Love DIMOR.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0