♥♥ Min IBS och Jag ♥♥ -

Dag 1 IBS skolan.

Nu är jag hemma efter dag ett på Ersta sjukhus. Det var sjukt spännande idag när jag äntligen åkte i väg till Ersta sjukhus. Det regnade på morgonen men d lättade upp då jag var framme i Slussen. Det Kändes lite tungt att gå vägen bort till sjukhuset då jag innan jag for fick ett anfall med tre toalettbesök som resultat. För jag blir alltid så matt efter ett anfall. Men Jag hade tagit två dimor och innan jag gav mig av mot stan.

Jag är fortfarande lyrisk över att de har en hel mottagning för "såna" som mig.

Men väl framme var det lugnt i magen och det var kul att träffa de andra deltagarna. Vi var tio tjejer och en kille. Vi har alla IBS men den uttrycker sig på olika sätt. Någon hade förstoppning, smagmärtor och nån hade uppblåsbarheten och jag har ju diareerna men även de andra symtomen. Så de flesta av oss har blandad IBS.

På morgonen var det en mag- och tarm läkare som gick igenom magens funktion mm.

Det var intressant. Han var lätt att lyssna på.

Mag och tarm läkaren Markus Birk talade om:

Från Vårt kompendium.

Välkommen till IBS skolan

Irritable Bowels syndrome (IBS)

· Irriterande för patienten?

· Irriterande för doktorn?

· Ett osynligt handikapp?

Den onda cirkeln

· Oro för patienten

· Oro för doktorn

· Överdrivet letande efter kroppslig/biologiska orsak med bortseende från sociala och psykiska faktorer.

En frisk människa är bara en patiens som är inte bra undersökt.

Magtarmkanalen som nio meter liv

· Hur den ser ut (anatomi)

· Hur den fungerar (fysiologi)

· Vad kan ha hän när man har IBS (patofysiologi)

· Hur ställs diagnos

· Hur man lindrar IBS

Vad driver magtarmkanalen

· Hormoner och signalsubstanser

· Reflexer

· Nervsystemet –både i hjärna och i tarm

· Förbindelser mellan hjärna och tarm –i båda riktiningarna

Vad påverkar magtarmkanalen

· Vi:ser, hör, tänker och förväntar oss mat

· Detta sätter igång reflexer

· Kroppens signalsubstanser har sin egen dygnsrytm oavsett om vi arbetet på dagen eller natten

Vargtimmen

Blodsocker

Signalsubstanser

Mun – Os

· Tänder

· Saliv –produktion: 1,5 l/d (ensymer (amylas)

Matstrupen – Esofagus

· Transport av mat till magsäcken

Magsäck – Ventrikel

· Nedbrytning av näring (1-2mm)

· Produktion 3 l/d - slem och saltsyra

Tunntarm 1

· Längd 3-5 meter

· Produktion 3 l/d

· Yta: 200 qm – tarmludd

Nedbrytning till molekyler

· kolhydrater – Glukos

· proteiner – aminosyror

· fett – fettsyror

Galla - Emulgator

· produktion 0,7 liter

· fettresorption

Bukspottkörtel – Pankreas

· Produktion 2 l/d

Enzymer

· Trypsis – äggvita

· Lipas – fett

· Amylas – kolhydrater

Tunntarm 2

· Resorption

Energi

· Proteiner

· Fett

· Kolhydrater

Vitaminer

Mineraler

Spårämnen

Vätska

Tjocktarm – Kolon

Resorption

· Vätska

· Salter

Lagring av avföring

Ändtarm – Anus

Utsöndring av avföring

· 60 – 180 g/d

· 75 % vatten

· 25% bakterier, celler, fibrer

Symtom

· Brännande smärta i magen

· Uppkördhet diarre

· Förstoppning

Läkarbesök:

Anamnes

· Besvärsbild

· Läkemedel

· Naturläkemedel

· Hereditet (släkt)

· Gyn anamnes

· Social anamnes

Undersökning

· Kroppslig undersökning

· Palpation

Utredning

· Tar kroppen upp alla ämnen?

· Finns tecken på tillstånd som kan förbättras med diet?

· Finns det tecken på organisk sjukdom?

· Blodprover

· Avföringsprover

Endoskopi

· Gastroskopi

· Coloskopi

Objektiva symptom

· Snabb debut

· Blod

· Matleda

· Viktnedgång

· Blodbrist

· Feber nattiga besvär

· Alder >50

· Kräkningar

· Hereditet

Finns misstanke

Malabsorption

· Glutenaintolerans

Inflammation

· Crohn, ulcerös colit

Cancer

Subjektiva symtom

· Obstipation

· Diarre

· Illamående

· Obehag/smärtor

· Gaser

· Uppkördhet

· Globuskänsla (svalget)

· Rapningar

Funktionella besvär

· Mekanik

· Funktion

IBS diagnos bygger på kriterier

Minst 3 dagar/månad som inte behöver vara sammanhängande under de senaste 3 månaderna och debut 6 månader tidigare med bukobehag eller smärta som har 3 särdrag:

· lättar vid tarmtömning

· början förknippad med förändring i tarmtömningfrekvens och/eller

· början förknippad med förändring i avföringens form/konsistens

IBS- diagnos bygger på kriterier – undergrupper

· färre än 3 tömningar per vecka

· fler ön 3 tarmtömningar per dag

· hård avföring

· lös vattnig avföring

· krystningar vid tarmtömning

· plötsliga kraftiga trängningar (urgency)

· känsla av ofullständig tömning

· slem

· buksvullnad (ballong,graviditet) uppkördhet

Undergrupper

· diarrédominerad

· förstoppningsdominerad

· blandform

· smärta

IBS

· >15% av befolkningen har IBS symtom

· 20-30% söker läkarkontakt

· 20-40% av alla besök på en svensk magtarm-mottagning

· 2:1 kvinnor:män i Sverige

· Yngre > äldre

· Besvärligt men inte farrligt

· Finns också i utvecklingsländer

Obstipation

Defekationsintervall över 3 dagar, hård avföring och tömningsbesvär vilket leder till krystningar och känsla av ofullständig tarmtömning

· Obstipation leder inte till förgiftning

· Obstipation beror inte bara på brist av fibrer vätska och motion

Obstipation

Lång resa

· Läkemedel

· Sjukdomar

· Funktionell

Utgångssvårigheter

· Analfissur

· Förlossningsskada

· Fel muskelavspänning

Diarré

· Frekvens > 3 dag

· Konsistens lös

· Trängningar

· Inkontinens

· Gastrokolisk reflex

Varför IBS

Går ofta i familjen

· Ärftlighet

· Inlärt beteende

Psykosociala faktorer

Kommer ofta efter en rejäl magsjuka (postinfektiös IBS)

Möjligt men inte självklart samband med födoämnen

Andra symtom vid IBS

· Dyspepsi

· Trötthet

· Muskler och mjukdelar

· Urinvägar

· Samband med menstruationscykeln

· Luftvägsbesvär, astma

· Ångest, depression

· Sämre livskvalitet

Behandling

· Information

· Avslappning

· Matvanor

· Motion

· Hypnos

· Akupunktur

· Kognitiv beteendeterapi (KBT)

· Dietist

· Sjukgymnast

· IBS skola

· Kurator

· Psykolog

Behandling

· Bulkmedel

· Laxerande

· Gasminskande

· Uppstoppande

· Kramplösande

· Antidepressiva i låg dos

· Probiotika

· Naturmedel

· Ingen smärtmedicin

Sammanfattning

· Besvärligt men inte farligt

· Extraintestinala besvär

· Specifik behandling saknas man satsar på symtomlindring och livsstil.

MER INFORMATION OM IBS.

www.vardguiden.se
www.wikipedia.org
www.magotarm.se
www.internetpsykiatrin.se
www.patientslikeme.com

Sen var det rast och då bjöds vi på mackor med ost eller skinka. Gott. Efter pausen fortsatte mag- tarm läkaren sin föreläsning.

När det var dags för lunch så följdes de flesta av oss med till Ersta Terrassen.

Där nere jämns med staketet satt vi och åt.

Vi satte oss ute. Det blåste friskt men d var såååå fin utsikt. Nice. Solen tittade fram då vi satt där.

LÄGST BORT TILL HÖGER SATT VI OCH ÅT.

Lunch utsikten.

Vad jag åt till lunch? Morotsbiffar med grillade grönsaker och örtsås. Det smakade riktigt gott.

Vi satt och pratade om våra problem med varandra och lite annat om våra liv. Det var mycket roligt och intressant att prata med de andra. Det var en skön känsla att få vara en av flera med samma sjukdom.

Efter lunchen var det en psykolog (Johan Mellberg) som föreläste.

Problem

· När man har symtom som inte är tydligt kopplade till kroppsliga faktorer antar doktorn ofta att de är psykiska Patienten antar att de är medicinska

· Självskattningformulär kan inte skilja funktionella problem från somatiska

· Utan ett effektivt sätt att skilja somatiska och funktionella problem är det svårt att motivera psykosomatisk behandling.

Bedömning av medicinska problem

Vad orsakar psykosomatiska symtom?

Dåligt reglerad ångest. Lösning; Bedöm var i kroppen patientens ångest kommer till uttryck. Bedöm hurvida en ökad ångest leder till ökande symtom i kroppen.

2. Somatisering som försvar: Medvetandegör känslorna som ligger bakom, undanröj identifikationen.

Vad är ångest

Ångest är inta vad du tror att det är

Ångest är en bio-fysiologisk urladdning i kroppen som förmedlas av den somatiska och autonoma nervsystemet.

Rädsla för förlust, rädsla för kritik, rädsla för höjder är inte ångest.

Rädsla är det stimuli som utlöser ångesten. Vi måste skilja på stimuli och den ångest stimulit utlöser.

Ångest och evolution

· Alla djur analyserar undermedvetet omgivningen för att upptäcka hot. Denna undermedvetna bedömning skickas till amygdala. Amygdala aktiverar undermedvetet det somatiska och autonoma nervsystemet och förbereder djuret att agera.

· Ett djur med bra varningssystem springer i skydd. Ett djur utan varningssystem blir middag.

· Människans ångest är en utvecklingsmässig anpassning av djurets varningssystem.

· Vi är avkomma till de människor som haft de bästa varningssystemen; de som inte blev middag. Det är inte konstigt att vi känner ångest.

Slutsats

Enligt kognitiv teori är ångest är post-kognitiv

Neurovetenskapen visar att undermedveten bedömning triggar amygdala och aktiverar kroppen INNAN frontalloben kan göra en medveten bedömning

· Fel kausakitet: Tankar ----à ångest

· Rätt kausakitet:

Undermedveten bedömning-àångestàtankar

Känslor

Om barnet har en känsla som väcker rädsla eller ilska hos föräldern aktiveras barnets amygdala och barnet skräms av ”rovdjuret”:barnets känsla.

Barnet lär sig att känslan hotar relationen, bandet till föräldern Barnet blir, automatiskt och undermedvetet, ångestfyllt när han har denna känsla och värjer sig mot känslan.

Ångest

· Ångest är ett mönster av bio-psykologisk urladdning i kroppen och förmedlas via det somatiska nervsystemet

· Det somatiska autonoma nervsystemet skapar fysiska ångestsymtom i kroppen

· Dessa symtom förklarar de flesta fallen av somatisering.

Urladdning av ångest – vägar

· Urladdnign i tvärstrimmig muskulatur

· Urladdning i glatt muskulatur

· Urladdning som stör kognitiva/perceptiva funktioner

Somatisering

Psykogena somatiska symtom har två olika orsaker

1. en urladdning av ångest i det somatiska eller sympatiska nervsystemet

2. somatisering som försvar; (omedveten identifikation med kroppen hos den person mot vilken känslan, raseriet riktas)

Egen anteckning. Han talade om ångest. Att stress förvärrar IBS:en. Och att leva med den kan ge ångest och att den reducerar det sociala livet

Sen fick vi träffa en sjukgymnasten Marianne Nylén. Som talade mycket om avslappning och att andas rätt mm.

Nervsystemet

Kroppens centrala nervsystem, CNS är uppdelad i två delar.

Det sensomotoriska nervsystemet och det autonoma nervsystemet

Sensomotoriska nervsystemet är viljestyrt. Det förmedlar sinnesintryck så som smärta, vibration, tryck, beröring, värme och kyla från kroppen i till hjärnan. Från hjärnan går signaler till våra muskler i kroppen.

Autonoma nervsystemet är inte viljestyrt. Det består i sin tur av två delar

Sympatiska systemet som förbrukar/förbränner energi. Aktiveras vid stress, kamp, flykt, desperation, terror, oro, trauman men även vid positiv stress. Det leder till snabbare andning, ökad hjärtfrekvens, blodtryckshöjning, svettning och minskad matsmältning.

Parasympatiska systemet som är den återuppbyggnaden och återhämtade delen. Aktivt vid vila, avspänning, glädje och sorg, det vill säga lugnare känslor. Det leder till lugnare och djupare andning, lugnande hjärtrytm, sänkt blodtryck, torr och varm hud samt att matsmältningen kommer igång.

Andning

Andning utförs av en muskel, diafragma. Diafragma ligger som en kupol som delar kroppen i två delar. Magsäcken ligger precis under diafragma, sedan mjälte, lever och tarmsystem. När vi andas dras diafragman samman och sjunker ner, lungorna fylls och magen putar ut. Vid ett andetag får därför mag och tarmsystemet en naturlig massage som den behöver för att tarmmotoriken fungerar normalt.

Vid stress eller om man har ont så fungerar inte andningen som den ska. Man behöver andra muskler som höjer bröstkorgen. Musklerna mellan revbenen och uppe i nacken som kan leda till en ökad muskelspänning. Vanligt är spänningshuvudvärk i nacke och axlar.