Nu har det gått några dagar sen kursen.

Jag känner en sån ödmjukhet över att jag fick vara med om dessa tre dagar på Ersta. Vi träffade toppen läkare, en toppen psykolog, kurator, dietist, präst och ännu underbararre sköterskor.

Jag är så fullkomligt nöjd och tacksam att jag fick vara med om det här.

Det var intensiva dagar med mycket information och känslor som blandades i ett rus av glädje.

Nu är det bara att sakta smälta allt det jag fick vara med om.

Sen är det bara att prova på olika knep för att förbättra min livskvalité.

Jag måste våga ge mig ut och uppleva saker igen och inte låta mig styras av min mage.

Men det är faktiskt så här:

FÖR FÖRSTA GÅNGEN I MITT LIV MED IBS SÅ KÄNNER JAG ATT JAG KANSKE FÅR EN CHANS ATT FÅ TILLBAKA MITT LIV IGEN.


Kommentarer
Postat av: V

Vad härligt det låter, önskar dig all lycka till!!

2011-05-28 @ 07:51:29
Postat av: M svarar

Tack V.

Man måste i alla fall försöka vara positiv.

Men man vet ju aldrig hur det går.

Men all denna info som jag fått borde man ha fått för LÄNGE SEN.



Hur går det för dig?

Du får gärna fortsätta följa min blogg och ge feedback.

Det uppskattar jag. Är så skönt att veta att man som sagt inte är ensam om detta.

Vill gärna höra hur det går för dig också.

Alltid kan man tipsa och hjälpa varandra, även om man inte exakt har samma symtom.

Kram.

2011-05-28 @ 10:32:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0