♥♥ Min IBS och Jag ♥♥

Artikeln i Aftonbladet från den 26/9-12

Magont som kan komma plötsligt

Magsjuka - maginfektion

 Symtom: Kommer plötsligt. Diffust magont, diarré, illamående, ibland kräkningar och feber. Du mår rejält dåligt under en eller ett par dagar och har svårt att behålla det du äter.

 Beror på: Att du ätit något olämpligt eller blivit smittad av någon annan. Gastroenterit som det egentligen heter drabbar de flesta någon gång i livet. Bästa sättet att förebygga magsjuka är god handhygien.

 Behandling: Går oftast över av sig själv. Se bara till att dricka ordentligt. Té och blåbärssoppa är bra. Är du i övrigt frisk och får i dig tillräckligt med vätska klarar du dig utan mat några dagar. Förlorar du mycket vätska finns vätskeersättning att köpa. Är det ett barn som blivit sjukt är det extra viktigt att vätskeförlusten inte blir för stor.

Blindtarmsinflammation

 Symtom: Börjar ofta med att man känner sig illamående med en obestämd känsla av obehag och värk mitt i magen. Efter några timmar brukar besvären ändra karaktär och läge så att man i stället får mycket ont till höger i buken.

 Beror på: Blindtarmens maskformiga bihang har blivit inflammerat.

 Behandling: Vanligast är att operera bort blindtarmen för att inte riskera att bihanget brister och det variga innehållet orsakar en infektion i bukhålan. En ny studie visar dock att antibiotika i många fall kan vara lika effektivt.

Njurstensanfall

 Symtom: Intensiv periodvis smärta i sidan som kan stråla ut mot ryggen eller ljumsken. Man kan även känna en mer dov, molande värk i sidan, illamående och uppspändhet i buken. Dricker du mycket blir det ofta värre. Ibland minskar smärtan om du rör på dig. En del får hög feber och blod i urinen.

 Beror på: Ämnen som normalt finns i urinen bildar saltkristaller i samband med en infektion eller i sällsynta fall på grund av en ökad mängd bisköldkörtelhormon. Det kan också ske utan uppenbar orsak. Om den här ”njurstenen” kilas fast i njurbäckenet eller urinledaren hindrar den urinen från att komma förbi. Njursten orsakar ofta rispor i urinvägarnas slemhinna vilket gör att det kan börja blöda lite.

 Behandling: Smärtstillande eller kramplösande tabletter ges först för att se om stenarna går bort av sig själva. Annars sätter man in stötsvågsbehandling (ESVL) som krossar stenarna. Gruset följer sedan med urinen ut ur kroppen. Riktigt stora stenar opereras bort. För att slippa återfall rekommenderas motion och bra matvanor som mer vatten, frukt och grönt. Dra gärna ner på kött och salta lite mindre. Undvik även choklad och nötter som anses driva på stenbildningen.

Gallsten

 Symtom: Intensiv och skärande smärta under höger revbensbåge. Smärtan kommer i intervaller efter måltider, speciellt om du ätit fet mat. Ibland strålar smärtan bakåt mot ryggen och upp mot höger axel. Många mår illa och behöver kräkas. Har gallblåsan inflammerats kan man även få frossa och feber.

 Beror på: Gallsten bildas i gallblåsan. Varför vet man inte, men ju äldre man blir desto fler drabbas. Så länge de stannar i gallblåsan är det oftast inga problem. Det är när de fastnar i gallgångarna det gör ont. Ofta kommer besvären tillbaka.

 Behandling: Smärtstillande och kramplösande läkemedel som Voltaren eller Diklofenak. Ibland opereras stenen bort. För att undvika återfall tar man oftast bort även gallblåsan. Är den inflammerad sätts antibiotika in. Framtida gallstensbesvär undviks bäst genom att skippa fet mat. Det ska förhindra framtida gallstensbesvär. De flesta brukar själva känna vilken mat som ge besvär.

Tarmvred

 Symtom: Det finns två slags tarmvred: Tarmhinder och stillastående tarm. I båda fallen får man smärtor i hela buken.

Vid tarmhinder kommer smärtorna i intervaller när tarmen pressar sitt innehåll mot hindret. Eftersom varken tarminnehåll eller gaser kan passera är en gasig, uppspänd buk, illamående och kräkningar vanligt. De kan ibland likna avföring. Även vätskeupptaget försämras och man kan snabbt få allvarlig vätske- och saltbrist.

 Beror på: Tarmhinder är ett stopp i tarmen. Det kan vara en sammanväxt efter en operation, en tumör eller ärrvävnader som bildats efter en inflammation i tarmen.

En stillastående tarm är egentligen inte sjuk, utan en reaktion på något annat som är fel i kroppen.

 Behandling: Snabb diagnos är viktig så att eventuellt hinder kan opereras bort. Ibland måste även en bit av tarmen kapas. En stillastående tarm åtgärdas genom att grundorsaken behandlas. Beror det på exempelvis ett akut njurstensanfall, måste stenen bort för att tarmen ska komma igång igen. Beror det på att man nyligen opererats eller varit med om en olycka brukar tillståndet gå över av sig själv efter några dagar. En värmedyna lindrar tillfälligt. Det finns också läkemedel som stimulerar tarmens rörelser.

Magont under en längre tid.

Stressmage

 Symptom: Smärta och orolighet i magen.

 Beror på: Om du lever ett stressigt och kravfyllt liv är det inte ovanligt att magen protesterar. Stressrelaterade magar har blivit allt vanligare. Rökning och alkohol kan förvärra tillståndet.

 Behandling: En helomfattande insats krävs för att minska stress och oro. Avslappningstekniker rekommenderas. Behöver man hjälp med att lösa livspusslet med arbete, familj och fritid ska man inte dra sig för att kontakta en psykolog.

Magkatarr (gastrit)

Symptom: Sugande, molande smärta mitt i magen eller högt upp mellan revbensbågarna som kan ge en brännande känsla bakom bröstbenet. Tidig mättnadskänsla, illamående och rapningar. Besvären liknar de du får av magsår eller en känslig mage.

 Beror på: Magsäckens slemhinna kan vara extra känslig eller påverkad av värktabletter, starkt kryddad mat eller andra ämnen. Magsäcken kan också vara mer känslig för att spännas ut, vilket gör att den inte klarar så mycket mat åt gången.

 Behandling: Det viktigaste är att undvika sådant som du själv märker orsakar eller förvärrar besvären som; alkohol, rökning, kaffe, citrusfrukter, kryddstark mat och stress.

Lev sunt och ät mat på regelbundna tider.

Magsår

 Symptom: Varierar från person till person. Vissa får en svidande smärta i övre delen av magen (ofta på natten). Andra mår mest illa och kräks. En kräkning med blod från ett sår i magsäcken kan se ut ungefär som kaffesump. Ibland lindras smärtan när man äter. Några får inga besvär alls, men kan upptäckas om de har dåliga blodvärden.

 Beror på: Det har bildats ett sår i ­magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. Det kan bero på att produktionen av saltsyra i magsäcken för hög, ett bakterieangrepp eller att ­slemhinnan har skadats på grund av läkemedel.

 Behandling: ­I första hand läkemedel som minskar saltsyraproduktionen, ofta i kombination med antibiotika. I andra hand operation. Det finns ­receptfria läkemedel som kan hjälpa för stunden, men magsår ska alltid behandlas av läkare. Många anser att stress kan bidra till magsår, men det är inte vetenskapligt belagt. Däremot får rökare ­oftare magsår. Så fimpa för gott!

Känslig mage (dyspepsi)

 Symtom: Det gör ont eller känns obehagligt upptill i magen i samband med att man äter. Hungersug i den så kallade maggropen är också vanligt. Du blir förmodligen snabbt mätt och kan känna dig både illamående och uppspänd i magen. Lättare halsbränna eller sura uppstötningar är också vanligt.

 Beror på: Ökad känslighet i magsäckens och tolvfingertarmens känselnerver tros ligga bakom. Det är sällan allvarligt. Ofta går det inte ens att hitta någon orsak till besvären. Kallades förr felaktigt för magkatarr.

 Behandling: Undvik det som ger besvär. Fet, salt, rökt eller stekt mat, starka kryddor, oregelbundna måltider, kaffe, alkohol, tobak och smärtstillande tabletter är vanliga oroshärdar för känsliga magar. Är besvären kvar efter 2-3 veckor be en läkare undersöka dig. Vissa blir hjälpta av läkemedel.

Känslig tarm, IBS 

 Symptom: Ont i magen, gaser, omväxlande förstoppning och diarré. Under lång perioder kan tarmen fungera bra, men plötsligt blir symptomen värre igen.

 Beror på: En fullt erkänd förklaring till varför tarmen blir så känslig har man inte hittat. Men en tredjedel av IBS-patienterna har fått det efter någon form av tarminfektion. Troligen finns det också en genetisk, ärftlig faktor i sjukdomsbilden.

 Behandling: Botemedel saknas, men det finns läkemedel som kan lindra dina symptom och underlätta vardagen. Du bör även se över din livsstil. Ät en lämplig kost och motionera regelbundet. Undvik negativ stress eftersom det ökar belastningen på tarmen. 
 

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Samlingsnamn för Chrons sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolt.

Chrons sjukdom

 Symtom: Kommer i skov och varierar från person till person. Hos de flesta gör det som mest ont efter att man ätit. Ibland kan det gå flera år mellan besvärsperioderna. Framför allt yngre personer drabbas. Ofta börjar besvären i 15-30 årsåldern. 

 Beror på: Hela mag-tarmkanalen blir inflammerad, men det är vanligast i tunntarmens sista del och i tjocktarmen.Varför vet man inte, men ärftlighet och rökning tycks spela in.

 Behandling: Behandlas med hjälp av läkemedel under skoven. Kortison, andra inflammationshämmande läkemedel, antibiotika, och läkemedel som hämmar celldelningen används. En del följer en speciell diet. Andra måste läggas in på sjukhus för att få näringsdropp istället för mat och dryck. I vissa fall opereras de sjuka tarmavsnitten bort. Trots detta kommer ofta besvären tillbaka. Sjukdomen botas sällan helt.

Ulcerös kolit

 Symtom: Slemmiga diarréer som ibland innehåller blod. Uppblåsthet och har gaser i magen är vanligt. Man kan även få feber. Framför allt yngre personer drabbas. Ofta börjar besvären i 15-30 årsåldern.

 Beror på: En inflammerad tjocktarm. Orsak okänd, men ärftlighet och rökning tycks spela in.

 Behandling: Behandlas med hjälp av läkemedel under skoven. Kortison, andra inflammationshämmande läkemedel, antibiotika, och läkemedel som hämmar celldelningen används. En del följer en speciell diet. Andra måste läggas in på sjukhus för att få näringsdropp istället för mat och dryck. Du kan bli frisk genom att tjocktarmen opereras bort. Man kan få en stomi, en ”påse på magen”, efter operationen. Det beror på hur operationen utförs.

Mikroskopisk kolit

 Symtom: Vattniga diarréer. Förekommer i alla åldrar, men är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor. För blotta ögat ser tarmslemhinnan normal ut, men vid undersökning i mikroskop ses inflammatoriska förändringar i slemhinnan.

 Beror på: Orsak okänd, men ärftlighet och rökning tycks spela in.

 Behandling: Behandlas med hjälp av läkemedel under skoven. Kortison, andra inflammationshämmande läkemedel, antibiotika, och läkemedel som hämmar celldelningen används. En del följer en speciell diet. Andra måste läggas in på sjukhus för att få näringsdropp istället för mat och dryck. I vissa fall opereras de sjuka tarmavsnitten bort.Många tillfrisknar helt efter några år.

Halsbränna (reflux)

 Symptom: Ont bakom bröstbenet och övre delen av magen. Ibland brinnande känsla och sura uppstötningar. Många mår illa. Påminner om bröstsmärta som orsakas av en hjärtinfarkt eller kärlkramp. Vanligt bland gravida och överviktiga personer.

 Beror på: Magsaft kommer upp i matstrupen. Det kan bero på att den övre delen av magmunnen inte sluter helt tätt. Då kan innehållet i magen, som är väldigt surt, läcka upp i matstrupen och ge en brännande känsla. Läckage kan också bero på att tillverkningen av saltsyra i magsäcken är för hög.

 Behandling: Brukar försvinna med receptfria läkemedel. Hjälper inte det ska man kontakta läkare.
 

Inflammerade tarmfickor (divertikulit)

 Symtom: Smärtor vanligen i bukens nedre vänstra del, och ofta även diarré. Besvären kan komma och gå periodvis.

 Beror på: Den eller de tarmfickor många har i tjocktarmen har blivit inflammerade.

 Behandling: De flesta behöver sjukhusvård. Även vid lindrig divertikulit kan man behöva läggas in ett par dygn. Då fastar man och får näringsdropp. Ibland behandlas man även med antibiotika. Är det hål i tarmväggen riskerar även bukhinnan bli inflammerad, vilket är allvarligt och kräver snar operation samt antibiotika. För att undvika återfall rekommenderas fiberrik mat.

Glutenintolerans

 Symptom: Ont i magen, lös avföring, gasighet och viktminskning. Är du osäker på om det beror på gluten finns ett självtest du kan köpa hem.

 Beror på: Om man inte tål gluten men ändå äter mat som innehåller ämnet kan tunntarmens slemhinna bli skadad. Då kan den inte längre absorbera näringsämnen som den ska. Följderna blir smärta i magen.

 Behandling: Om man börjar äta glutenfri mat läker tarmen och börjar fungera bra igen. Undvik livsmedel som innehåller mjöl från vete, korn och råg. Konsultera dietist eller ­läkare.
 

Laktosintolerans

 Symptom: Magsmärtor, diarré, uppblåst mage. Besvären kan komma direkt eller upp till några timmar efter att man ätit eller druckit livsmedel som innehåller laktos. Är du osäker om du är laktosintolerant finns ett DNA-test du kan köpa hem.

 Beror på: Överkänslighet mot laktos (mjölksocker). Det innebär att man inte har tillräckligt med laktas, ett enzym som är nödvändligt för att bryta ner mjölksocker innan det kan absorberas av tunntarmen. Mjölksockret bryts då inte ner som det ska i tarmen utan blir kvar.

 Behandling: Uteslut till en början alla mjölkprodukter ur kosten. När besvären försvinner kan man stegvis börja äta lite mjölksocker igen för att hitta en mängd som man tål. Ta gärna hjälp av en dietist.

Gynekologiska besvär

Symtom: Molande magont och värk i buken kan även bero på gynekologiska besvär.

Beror på: Mens, äggledarinflammation, muskelknutor i livmodern, utomkvedshavandeskap och infektion i livmoderns slemhinna är några exempel på gynekologiska besvär som kan orsaka magont.

Urinvägs­infektion

 Symptom: Dov molande värk i magen. Dessutom brukar det svida när man kissar och man behöver kissa ofta. Urinen kan vara mörkare än normalt och kan ibland lukta illa. På apoteken finns teststickor du kan köpa hem för att se om du är drabbad.

 Beror på: En urinvägsinfektion beror på att bakterier trängt in i urinvägarna genom urinröret. Eftersom kvinnor har kortare urinrör än män är det vanligast att kvinnor drabbas av urinvägsinfektioner.

 Behandling: Ger infektionen besvär rekommenderas en antibiotikakur.

Förstoppning

 Symptom: Det gör ont och man kan känna sig uppspänd och däst. Ibland även illamående. Drabbar många äldre som kan få både plötsliga och mer långvaria besvär.

 Beror på: Att man dricker för lite och äter mat som innehåller för lite fibrer. Vissa läkemedel kan också orsaka förstoppning.

 Behandling: Motion och fiberrik mat hjälper på sikt. Ett glas vatten tre gånger om dagen kan ibland vara en tillräcklig behandling. Det är också bra att äta mat som innehåller mycket fibrer. Det är också viktigt att man har regelbundna toalettvanor. Räcker inte kan man behöva ta till läkemedel.

Källa: sjukvårdsupplysningen.se, vardguiden.se, doktorn.com, 1177.se.