När man inte har något val!!

När man har IBs så letar man efter sätt att leva för att göra det enklare...men ibland spelar det ingen roll hur man än gör.

Första fredagen i juni skulle jag iväg på en studentmiddag. Jag avslutade mitt jobb och gjorde mig klar och rusar bokstavligen iväg.. In på affären för att handla blommor och kort till studenten.

Jag får stå där i kön och vänta och vänta. Jag får en snilleblixt och tänker att jag ska ta mig fram till kassörskan och låna en penna så jag kan skriva mitt kort medan jag ändå står där och väntar.
Jag går framåt och jag ska bara kliva över en kunds korg som står på golvet. Medan jag tar mitt kliv och skall sätta ner foten på andra sidan om korgen så flyttar han på den och jag trampar rakt på kanten och faller handlöst framåt.
Ingen fara tänker jag efteråt och går vidare till middagen.

Efter helgen inser jag att jag gjort nått tok med ryggen och söker läkare. Jag hade dragit på mig ett ryggskott säger han och jag blev sjukskriven med värktabletter i handen.

Väl hemma så inser jag att jag nu har två val. Ta mina starka värktabletter och riskera att magen pajar eller ta alvedon och magen pajar då också. GARANTERAT.

Jag tar mina tabletter och överlever första veckan med liiiite mindre ont i ryggen men.
MEN magen pajar så klart. Diarre och ont i ryggen är absolut ingen bra kombination. På flera vis.

Det gick den ena dagen efter annan och magen ville inte lugna sig.

Men det är ju så här det är att leva med ibs (för mig). Man botar eller avhjälper den ena och triggar igång magen i det andra.

Så det är bara att gilla läget.
ONT i rygg och ont i magen och många toalett besök som följd.

Fan vad jag gillar mitt liv ibland. NOT,

Men till slut fick jag ta mina stoppande.
Tänk om de inte hade funnits.... Jises vad det hade varit såååå mycket jobbigare.

I love my Imodium plus.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0