Uppdatering om hur mitt liv äv just nu.
Energilös skulle också kunna vara min rubrik.
Under hösten hade jag förkylning tre ggr som gav mig hosta. Den perioden jag fick i december håller fortfarande i sig.
Jag har mått skit halva december, hela januari och nu februari.
Fick antibiotika (för misstänkt lunginflammation) i december som dödade magen. Totalt. Med en stark rädslan för att äta på jobbet. Då tid till att sitta på toaletten inte är så lång. Man behöver ju jobba också. Det bidrog säkert också till min trötthet och matthet som jag nu dras med.
Jag har nu varit sjukskriven två veckor pga massa saker.
- Diareer som kommer och går
- ont i kroppens alla muskler
- smärtor och tryck i bröstet
- hosta from hell
- huvudvärk som skär som knivar genom huvudet och som gör att jag ibland bli illamående pga det
- yrsel till nästan svimningskänslor. Det gungar till ordenligt och det kan komma plötsligt. Jag har gått som om jag vore dyngpackad. Vilket självklart inte har varit fallet.
- och sen för högt blodtryck på det...
mm. mm. mm.
Magen har varit upp och ner och jag har mått så dåligt att jag inte orkat något alls. Jag har sovit mest hela tiden då jag borde varit vaken men även sovit under nätterna. Drömt mycket konstigheter. Febern kom på kvällar och nätter senare tiden.
Nu börjar jag repa mig men d går sakta. Riktigt sakta.
Men du vet hur d känns när du sitter trött i soffan och du rycker till för att du nästan somnar.
Så känner jag mig hela dagarna. Förlamande trötthet.
Jag vet att vi med ibs har sämre motståndskraft och har svårare än andra att krya på oss då magen slås ut...
Men detta gör ju livet så deppigt. Man vill ju vara som alla andra. Göra det alla andra gör men nä. Det kan man bara glömma.
Men så kommer man i den där perioden när magen måååår såååå bra. Då är livet på topp och man bara njuter...
Å ja jag menar när de perioderna sammanfaller med att slippa virus och baciller.
För dom bra magperioderna har man ju minst lika ofta. Ne fel... De perioderna har jag minst lika ofta. Måste sluta skriva man när jag menar jag.
Jag sitter och läser ute på nätet om alla goda tips för oss med IBS.
Med min livserfarenhet så är hoppet det sista man ska släppa, men den positiva tanken är så svår att tro på då man läser om folk som hittar saker som gjort de friska från IBS Men d vore mer intressant att se om det håller sig friska under resten av livet eller om det bara är så att deras magar blivit bra just nu pga en viss diet och att det sen går tillbaka till det dåliga. För kanske blir magen så överraskad att den sköter sig en tid men sen strular till sig igen.
Jag har läst allt för många som blivit bra för en kortare tid och att allt fallit tillbaka till det dåliga igen.
Jag vet inte varför man ska mixtra så mycket då man kanske förvärrar saken.
Jo jag vet varför vi alla provar olika dieter och olika sätt att ta hand om oss.
För KANSKE HITTAR VI VÅRT SÄTT TILL EN BALANSERAD MAGE.
Så låt inte hoppet försvinna. För det är det som för oss vidare.
Kommentarer
Trackback
