Sommar semester.

Det är något vi alla längtar efter då vintern är som mörkast och som allra dystrast. (stavas det så?) Man jobbar dag ut och vecka in och månad och år ut. Man har det rätt gott och man trivs med tillvaron. Eller hur? Jo det måste jag nog faktiskt påstå. Jag har en jobb jag älskar och jag har människor omkring mig som jag älskar och bryr mig i.

Jag har det rätt ordentligt gott.

Sen kommer man då till den där j*kla magen som förstör all ork och som gör att man måste låta bli en del saker.

Då längtar man ännu mer efter semester. För att vila, ta igen sig och framför allt att få återhämta sig. För hur det än är så tar IBS:en aldrig semester.

Det har jag märkt.

Min mage är som den är dag och vecka in och månad och år ut. Den är som den är alltid men den är mer eller mindre förjävlig.

Jag har mina perioder som blir oftare och längre och bättre än så kan man inte räkna med Eller?

Nej jag ska inte klaga.. Det funkar tillfredställande det är allt annat under fritiden som man avstår för att orka med det man måste. Hade jag inte älskat mitt jobb så mycket som jag gör så hade man nog inte orkat leva så här.

Men nu har jag semster och jag mår rätt ok. Har varit en jobbig tid med magen men jag mår ändå ok. Som att sinne och själen bestämt sig för att inte må så dåligt som kroppen egentligen gör. Eller magen kanske jag ska skriva i stället för kroppen.

Nattliga tankar// M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0