Lite bajs snack!!

Tyd ditt bajs. (eller lite bajskunskap som jag skulle vilja kalla det// M)

Artikel i aftonbladetsnät tidning den 9 november 2011.

Kolla i toaletten och se hur du mår

 

Förstoppning eller diarré, ljust eller mörkt.

Färgen och konsistensen på din avföring kan avslöja hur du mår.

Här är fem riktlinjer hur du kan tyda ditt bajs.

Tarmtömningsfrekvensen är individuell och det är inga konstigheter att behöva gå på toaletten allt från tre gånger per dag till en gång var tredje dag. I färg och form kan däremot avföringen berätta lite om hur vi mår.

– Den korvformande formen är den vanligaste och den ljusbruna färgen beror på gallpigment som gör att avföringen blir brun, säger Peter Benno, läkare på mag- tarm- och endoskopienheten på Läkarhuset i Stockholm.


Till doktor vid diarré

I konsistens kan avföringen vara allt från grötig och vattning till stenhård. Den vattniga avföringen, diarré, kan ha en rad olika förklaringar, till exempel maginfluensa eller laktosintolerans.

– Att utreda en diarré kräver sin doktor. Diarré kan ha många olika orsaker. Förstoppning är lite lättare att utreda. Det kan vara sköldkörtelstörningar, blodsaltstörningar och det kan vara att man lever ett stillasittande liv, säger Peter Benno.

Tänk också på att en rad olika vardagsfunktioner kan spela in, till exempel stress, motion eller kost.

– Många har funderingar kring avföringar beroende på att det inte direkt är någonting man pratar med grannen om. Vi är ofta intresserade av vad som händer inne i kroppen.

 

Reagera på avvikelser

Men vi tillskriver också lite för stor vikt vid hur vi mår genom att oroa oss för våra avföringar, enligt Peter Benno. Det är egentligen först när man börjar uppmärksamma avvikelser som man behöver söka hjälp.

– Man ska framför allt utreda om det skett några ändringar i tramtömningsfrekvensen. Har man gått tre gånger om dagen i tjugo år och sedan börjar gå var fjärde dag eller omvänt så ska man kolla upp det, säger Peter Benno.

Har du en blodfärgad avföring och är lite äldre är det dags att söka hjälp.

– Alla förändringar av tarmtömningar när man kommit upp lite i ålder ska utredas. Man kan misstänka att det är en tumör framför allt om man har blodig avföring, går ner i vikt och springer på toaletten på nätterna.

Liv Sander

Källa:


Mage och tarmar - uppbyggnad.



Klicka på bilden så kommer du till en likadan bild där du kan klicka på magens olika delar och få en mer detalgerad förklaring och information.

Eller så kan du läsa om de olika delarna här.


Vi har sex stora spottkörtlar var och flera mindre.

Spottkörtlarna består av så kallade sekretblåsor där det bildas saliv som är en vätska som innehåller vatten (99,5 %, enzymer, slem och salter.

Spottkörtlanrna med dess kanaler och blåsor ser ut ungefär som en vindruvsklase.


Matstrupen är cirka 25 cm lång och är uppdelad i tre delar. Matstrupen består av två muskellager, ett yttre längsgående samt ett inre tvärgående (av glatt muskulatur). Muskulaturen för födan ner mot magsäcken genom sina muskelrörelser.

Magsäcken ligger i bukhålans övre vänstra del och har som funktion att bearbeta maten till en lös massa med hjälp av den sura magsaften innan den färdas vidare till tarmen. Insidan av magsäcken är kraftigt veckad.

Den övre magmunnen förbinder magsäcken med matstrupen och den nedre magmunnen förbinder magsäcken med tolvfingertarmen, tunntarmens övre del.

Bukspottskörteln är ett organ i buken som är 15-25 cm långt och ligger bakom magsäcken. Bukspottskörteln brukar delas in i huvud, kropp och svans.

I bukspottskörteln bildas enzymer och hormoner. Bland annat bildas insulin här som reglerar blodsockret i kroppen.

Levern är kroppens största körtel och väger mellan 1200 och 1500 gram. Den är placerad högst upp i buken på kroppens högra sida under revbenen.

Leverns funktioner är bland annat att:
- bilda galla som därefter lagras i gallblåsan och behövs för att kroppen ska kunna bryta ner fett
- ta hand om gifter från blodet
- bryta ner sockerarten fruktos till glukos för att kroppen ska kunna använda det som bränsle
- lagra glukos
- lagra vitaminer och mineraler.

I gallblåsan lagras gallan som producerts i levern. Från gallblåsan utsöndras galla till tolvfingertarmen.

Gallblåsan är inte nödvändig för oss människor så om man får gallstensproblem går det att operera bort gallblåsan. Detta är ett vanligt ingrepp.

Tunntarmen är en av tarmkanalens huvuddelar och är 6-6,5 meter lång. Men om musklerna inte skulle vara sammandragna skulle den bli nästan 10 meter lång.

Tunntarmen delas upp i tolvfingertarmen, tomtarmen och krumtarmen.

Tolvfingertarmen cirka 20 cm lång, ungefär som 12 fingrar är breda, därav namnet.

Tunntarmens uppgift är att absorbera näringsämnen, mineraler och vitaminer från tarminnehållet. Detta görs bland annat genom gallan som gallblåsan utsöndrar till tolvfingertarmen.


Tjocktarmen är en av tarmkanalens huvuddelar. Den är cirka 1,5 meter lång på en människa. I slutet av tjocktarmen finns ändtarmen. Även blindtarmen är en del av tjocktarmen.

Efter det att den bearbetade födan har varit i tunntarmen kommer den till tjocktarmen. Då har nästan alla näringsämnen och 80 procent av vattnet absorberats av kroppen. Övergången från tunntarmen till tjocktarmen kallas för Bauhinska valvet.

Det som finns kvar av tarminnehållet när det kommer till tjocktarmen är en del joner som klor, magnesium, natrium samt kolhydraterna kostfibrer som är osmältbara.

Tjocktarmen lagrar avfallsprodukter, återför vatten från tarmen till blodomloppet, reglerar vätskebalansen i kroppen och absorberar några av vitaminerna som till exempel K-vitamin.

I tjocktarmen får tarminnehållet en fastare konsistens innan det förs till ändtarmen, varifrån det lämnar människokroppen.

Blindtarmen är cirka 10 cm lång och är den "påse" som tunntarmen mynnar ut i innan den övergår till tjocktarmen.

Blindtarmsbihanget, eller det maskformiga bihanget, kan lätt bli inflammerat och opereras bort vid en blindtarmsinflammation. I bihanget bildas B-lymfocyter, men eftersom detta även bildas på många andra ställen i kroppen gör det ingenting om bihanget opereras bort.

Till slut så blandas tarminnehållet upp med slem och de bakterier som finns i tarmfloran.

Den substans som finns kvar kallas avföring eller feces. Människans avföring består till hälften av bakterier som härstammar från tjocktarmen (i vilken det hos en vuxen människa finns ca 1,5 kg bakterier).

Genom ändtarmen lämnar slutligen substansen kroppen. Då har det gått mellan 12 och 25 timmar sedan maten kom in genom munnen.

 

Källan till detta hittar du här.


RSS 2.0