Första dejten.

Är ju alltid lika nervös och spännande. Lever killen upp till de förväntningar som man lyckats se första gången man mötte honom.

 

Jag minns tillbaka då jag mötte en kille ute på stan en lördag kväll. Vi snackade och hade kul men sen när det var dags att åka hem så fick han faktiskt inte följa med mig hem. Han försökte övertala mig men jag sa NEJ. Jag tar ALDRIG med mig en snubbe hem för natten.

 

Jag sade till honom,

-Om du vaknar i morgon bitti och fortfarande vill träffa mig. Ring så äter vi middag tillsammans någonstans i stan i morgon.

 

Sagt och gjort han ringde dagen efter och ville fortfarande träffa mig. Eller ska jag vara ärlig så ringde han mig redan då jag satt på t-banan hem och vi snackade medan jag åkte hela vägen hem och tom tills jag kom hem. Vi pratade sen i vanliga luren till tidig morgon sen sa vi god natt.

 

Men han ringde sen efter att vi sovit några timmar på varsitt håll. Vi bestämde plats och ställe och möttes upp där.

 

Jag var lite bakis den här dagen då jag hade druckit kvällen innan. Men jag mådde inte dåligt att jag behövde stanna hemma.

Jag var nyfiken på denna kille och åkte genom hela stan för att möta honom.

 

Vi åt vår middag och vi satt där på krogen ett tag. Sen gick vi hem till honom och lyssnade på musik och satt och pratade.

 

Då kraschar min mage.

 

Ni som har IBS vet ju vilken raketfart det kan komma och hur det låter på toan.

 

Pinsamt att det händer på första dejten. Jag försöker härda ut och ber till Gud att det ska gå över utan att jag behöver gå på toaletten. Men jag inser i samma ögonblick som jag tänkt den tanken att det bara är ett måste att rusa dit.

 

Jo jag utför mitt behov men jag hinner säga till honom att sätta på stereon på hög volym.

Vilket han gör snäll som han var.

 

Efter anfallet känner man sig lite dum och vad fan ska han tänka nu då. Men att skita är ju iof det naturligaste som händer oss människor. Det man äter måste ju också komma ut.

 

Eller hur?

 

Men jag vet inte om jag är unik men jag har alltid tyckt att det är svårt att gå på offentliga toaletter och så.

 

Men iom IBS:en har jag fått lära mig att det är ett måste.

När det trycker på är det bara att rusa in på första toalett och gilla läget om det är fler där inne på toaletterna bredvid eller att det tom är EN ENDA toalett på stället och att folk köar efter dig.

 

Jag ska erkänna.

 

Jag gillar inte ställen med en toalett.

Då jag kan bli sittande där ett tag om det vill sig illa så bli det ännu jobbigare att veta att det står folk på tur.

 

Men hur som Killen och jag fortsatte att dejta. Så jag skrämde inte bort honom med min serenad på första dejten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0