Jag tittar in och säger Hej.

Vad roligt det är att se att så många fortfarande tittar in på min IBS blogg.
 
Mitt "magläge" är rätt ok just nu. Den havererar ibland men mer och mer bara vid maginfluensa.
 
Men det vet jag av erfarenhet med att leva med min mage, kan växla fort.
 
Jag har blivit mycket bättre på att ta hand om och hantera den stress man kan känna som jag inte kan göra något åt.
 
Den stress som måste hanteras försöker jag acceptera och hitta strategi för. Det är svårt men fungerar oftas bra.
 
Sen hamnar man lätt i en negativ spiral när skoven kommer, men jag tycker att jag försöker hantera den bra.
 
Sen när livet strular till sig på olika sätt blir givetvis allt så mycket svårare. Magen är ju hela tiden redo för attack.
 
Men just nu är d under kontroll.
 
PS.  Du som läser detta och förstår vad jag menar vet vad det här gör med en.
 

Dags för en uppdatering.

Det var länge sen, jag vet.😌
 
Men jag har levt livet som alla andra med alla (mag)problem och med en massa glädje.
 
Livet har inte varit snällt mot mig under en tid i mitt liv men nu har jag det bara bra.
Magen håller sig rätt bra men jag får mina skov som vanligt men jag tror att jag blivit bra på att hantera dem nu mera. 
 
Jag minns:
När jag inte vågade gå ut när magen var de minsta orolig.
Hur ofta jag fick stanna hemma från allt det roliga som alla jag känner kunde göra. 
När de var högst omöjligt att boka något i förväg, utan att jag fick alltid vänta till sista stund innan jag vågade acceptera och kunde ge mig iväg. 
När jag satt mer på toaletten än i soffan.
 
Numera försöker jag utmana mig och det fungerar oftast väldigt bra. Jag vågar gå ut och äta med vänner utan att vara orolig över att magen ska paja på väg hem. Visst den pajar då och då så klart men jag hetsar inte upp mig innan, utan har kommit så långt att jag tar de som de kommer.
Jag kan boka bio besök och teatrar m.m för att jag KAN och VILL. (ligger  mycket positiva tankar i detta)
Toaletter finns de faktiskt gott om för det mesta.
 
Det viktigaste har varit att umgås med vänner som vet hur man har det och som är flexibla över att man ibland vill tex gå ut och äta hyffsat nära där man bor. 
Vänner som accepterar att man kanske försvinner till en toalett när man går runt på Ikea och som låter en vara tills man är klar. Vänner som vet att så länge jag inte sagt att jag går hem så finns jag kvar där vi är, men på toa.
 
För tyvärr fungerar min mage sämre om jag oroar mig över att den ska paja hela tiden. Tankarna skapar oro i magen direkt.
 
Visst jag är inte frisk och kommer aldrig bli men bättre fungerar bra det också.
 
Mitt imunförsvar är ju inte 100% och de kan man inte påverka på annat sätt än att acceptera att de är så antar jag.
 
Hur har ni det? (om de nu finns några läsare kvar)

Länge sedan.....

....jag satte mig ner och berätta hur jag mår, hur allt går och hur glad jag är att det fortfarande kommer in besökare på min ibs sida.
 
Det har inte funnits ork att skriva då livet gick in i kaospausläge... Det hände så mycket negativa saker som jag inte kunde hantera så då fanns d ingen ork att skriva här.
 
2016 tog jag bort min livmoder efter återkommande cellförändringar. Då skedde ett missöde under den operationen som också tog musten ur mig som gjorde att jag inte ville eller orkade dela med mig....
 
Men idag mår jag bättre och det har nu gått ett år sedan cancerkampen som min bror gick igenom tog slut. 
Jag ägnade honom all min tid på bekostnad av mitt eget mående. Vilket jag verkligen inte tänkte på då utan jag hade hans mående i full focus och jag är så glad idag att jag hade all den tiden med honom som jag fick.
Han hade det jävligt tungt sista halvåret men ett helvete sista veckorna. Jag fanns där för honom som han alltid fanns där för mig. När han somnade in kom mitt eget mående i kapp mig som en käftsmäll. Jag slutade nästan andas och att tänka på sig själv fanns inte. Utan jag orkade bara vara utan engagemang.
 
Men som sagt nu har livet fått någelunda balans och d är dags att ta tag i allt vad livet innebär.
 
Så idag har jag konstaterat att med allt d onda så har min mage varit rätt schysst mot mig. Jag tar varje tillfälle att vila och BARA tänka på mig själv så jag kan ha all kraft till att jobba.
 
Trivs sjukt bra på mitt jobb och har härliga kollegor. Det där med fritid och aktiviteter har jag inte brytt mig i men ju mer solen kommer kanske orken också fyller min själ och kropp.
 
Under hela den här tiden har jag haft mina nära och kära som antagligen tycker att jag varit ointresserad av dem men jag tror att dom vet innerst inne vad de betyder för mig. Utan dom vore jag ingenting.
 
Jag vill bara få mitt liv komplett igen om det går efter allt.
 
Jag har ju svårt att lita på människor och tro på min egen kvalite och att jag duger som jag är.
 
Men d får jag jobba vidare på.
 
Tack för att du orkade läsa hela vägen ner hit... 💗

Du som skriver kommentarer till mig.....

.....min mail adress ser du här bredvid.

När livet stannar!!!

När livet slår runt det ena varvet efter annan tappar man andan, man tappar fotfästet och kontroller över allt. ALLT.

 

Livet stannar.

 

Man slår sig illa. Tårar sprutar och allt rasar. Inget fungerar och man står still med huvudet i väggen.

 

Min älskade lillebror har fått cancer. Det slog ner som en bomb. Det hade ingen väntat sig. Vilket man naturligtvis aldrig gör när man talar om cancer.

 

Mitt liv var redan rörigt med allting med magen och allt annat som varit. Men detta blev droppen.

 

Jag har klagat så mycket om min IBS vilket jag naturligtvis får och så. Men plötsligt blir ens egna problem fjuttiga. Fast så är ju livet. Man kan ju ha det jobbigt fast man kanske inte har det värst.

 

Så är d hela tiden.

 

Jag kan gnälla över ett litet skärsår efter ett papper. Jag kan gnälla över min mage som dummar sig. Jo men d är naturligt att ventilera.

 

Men när någon närstående får cancer så blir allt så oviktigt och så fjuttigt.

 

Man dör inte av IBS men d kan man göra av cancer. Men rädslan över att d kan bli så är ju så förödande ångestladdat.

 

Så det har varit turbulenta veckor.

 

Han är opererad och har vi tur är skiten borta. Men att veta att DET har varit där gör ju att man känner oro för framtiden.

 

Men just nu och här så känns framtiden så ljus. Vilket gör att man överlever sånt här skit, som drabbad och som den som står bredvid.

 

Att stå bredvid är inte så enkelt det heller. Maktlösheten är så tung.

 

Men nu ska jag gå till min bror och tala om hur mycket han betyder för mig.


Det kom en kommentar....

..på inlägget....Nu är det ett tag....
 
gud så skönt att läsa en blogg om ibs, ofta tror jag att det är bara jag i hela världen som lider av detta. och jag möter ofta folk som inte förstår eller kanske vill förstå de problem man har. jag har mer eller minder ALLTID ont i magen. antingen är det upp i magen där min magkatarr sitter eller nere i magen i tarmarna, eller både och. jag mår illa hela tiden och ibland kan jag inte äta, eller så måste jag äta för att inte må illa :/ du förstår säkert vad jag pratar om. jätte skönt att läsa att du har samma problem, inte skönt för dig.. aa du förstår vad jag menar :) mvh j
 
Mitt svar till J.
 
Jag förstår precis hur du menar. Det är lite hit och dit och lite uppe och nere... Ja ingen ordning alls.
 
Jag fattar hur du menar att du tycker att det är jätte skönt att läsa att jag har samma problem. Det är lite d som är tanken med min blogg.
Att vi kan dela med oss och känna igen oss för att förstå att vi inte är ensamna och framför allt inte konstiga och tokiga. För det är ju så att INGEN kan förstå oss så bra som vi som har det.
 
Kram.

Vardagsproblem...

Dessa saker är egentligen små obetydliga saker som man inte borde bry sig i men som kan vara så irriterande ibland. Men så irriterad man kan bli.. det är ju värdsliga saker och borde inte uppröra oss men gör det ändå.

 

Läs detta med glimten i ögat och jag lovar att du kommer känna igen dig.

Detta har givetvis ingenting med IBS att göra ;-)

 

När toalettstolens lock är nedfällt när man kommer upp trött om natten och knappt ser att den är nedfälld och man sätter sig på stängd toalet och måste ställa sig upp igen för att fälla upp den..

 

När någon inte har spolat toaletten inne på en offentlig plats och skiten simmar runt i botten på toaletten och du byter toalett och inser att pappret där är slut efter att du utfört ditt ärende.

 

När man ska torka sig efter ett toa besök i det egna hemmet och det bara sitter en liten bit kvar av toalettpappret i hållaren. Hur svårt kan det vara att byta rulle?

 

När man äntligen har diskat klart en jätte disk och någon då kommer ut med ett gäng glas och tallrikar från ett annat rum.

 

Det är så irriterande när man ska gå genom en dörr som någon före öppnat och släpper precis när man trott att de ska hålla upp dörren åt en.

 

Hur dumt kan det vara när man springer som en toka och hinner precis fram till bussdörren innan bussen åker och har hunnit åka och chauffören ändå stänger dörren och kör ifrån dig.

 

Hur sur kan man inte bli när man håller på att baka en kaka och ska bara hälla i den sista ingrediensen tex mjölk och då upptäcker att den tetra med mjölk som står i kylskåpet är helt tomt.

 

Jag kan bli tokig när jag putsar fönstret med min nya fönsterskrapapparat och jag är nästan klar och då dör batteriet så du får lov att torka för hand.

 

Eller ännu värre du bestämmer dig för att tvätta fönstren och upptäcker att den inte är laddad överhuvudtaget och när den väl är laddad så har du inte lust längre att göra det.

 

Du har lagt in tvätt i tvättstugans maskiner och ska gå tillbaka och torka din tvätt i torktumlaren och i torkskåpet och regeln säger att föregående tvättare får överskrida tork tiden en timme på din tvätt tid. Vilket den som inte har bokat någon maskin utan ”lånar” alla lediga kräver sin rätt trots att dom inte är den tvättare som haft just dina maskiner boknings tid innan. De bara kräver sin rätt.

 

Nåja har du råkat ut för någon vardagsproblem så dela gärna med dig.


Nu är det ett tag...

...sedan jag skrev sist. Livet rullar på som för de flesta människor. Livet känns helt ok just nu och jag och min mage är fortfarande relativt bra kompisar. Den sköter sig rätt ok. Men jag vet ju också med mig att d kan se annorlunda ut om någon timme om det vill sig illa.
 
Jag tror inte att jag någonsin kommer vara helt överens med min mage. För den överraskar mig hela tiden på både gott och ont.
 
Jag har i alla fall börjat äta lunch VARJE dag. För att jag skiter i (förlåt ordvalet) om magen skulle knorra eller rent av paja då jag känner mig bekväm på mitt jobb med att jag kan gå på toa då jag verkligen behöver. Jag har förstående kollegor och iom att jag känner mig trygg med dom så blir ju magen automatiskt mycket lugnare.
 
Sen har jag blivit bättre på att säga till om jag inte vill vara ensam ansvarig på avdelningen under dagen om magen nu skulle vara orolig redan på morgonen. Det funkar bra. Jag behöver inte lösa problemet med att hoppa lunchen som jag oftast väljer att göra. Men inte numera.
 
Jag tror och misstänker att magen är i hyffsat god trim just nu....
 
Annars rullar livet på och jag känner mig rätt tillfreds så där för övrigt och det gör ju magen lugn också.
 
Det är såååå roligt att min blogg är så levande av besökande trots att jag inte skriver lika ofta.....
 
TACK det gör mig sååå glad.
 
Så fortsätt titta in här och skriv gärna några rader. Det gör mig också himla glad.
 
Vi blir liksom ett team på så sätt.
 
Jag har ju haft högt blodtryck också som jag har under kontroll men fick fylla på med en till medicin här under sommaren så jag känner att jag har balans även där..
 
Sen är d ju tider nu för en massa förkylningar mm och DEN kom jag inte undan. Ligger just nu för ankar i feber, snuva och hosta.... Men är nog på bättringsvägen nu.
 
TREVLIG HELG ÖNSKAR JAG OCH MIN IBS BLOGG.

Svar på kommentar.

Kommentar på inlägget Spanien 2-9 juli 2014
 
Idag kom en kommentar in på bloggen.
 
Hej! Hittade det här gamla inlägget :P! Har också Ibs och ska iväg på resa snart, vad var det för stoppande du tog? Funderar själv på att ta något sånt för jag har liknande problem!
 
Mitt svar:
Jag tar Imodium plus. Fungerar bra för mig.

Mail..

Jag får ibland mail från personer som säger att de också har IBS som vill komma i kontakt med mig ang en produkt som de själva använder och som har hjälpt dom.
 Då jag  känner att en del av dem är  mer intresserad att sälja en produkt mer än att delge en erfarenhet som de funnit iom produkten vill jag inte föra mailen vidare.
Sen finns d dom som BARA vill rekomendera en produkt utan att tjäna pengar på dem.
 
Jag får mail ibland där man frågar om jag vill ställa upp på intervjuer. De mailen lägger jag inte heller upp här då jag inte alltid vill vara med på intervjuerna. För att jag känner att det medför att de vill sälja en produkt också.
Man använder sig av att säga att de har ibs och blivit friska.
 
Jag har så svårt att tro att d blivit friska. Självklart kan man alltid bli bättre. Man jag har svårt för de som vill tjäna pengar på min sjukdom genom att försöka få med mig på tåget genom att säga att de har minsann ibs också.
 
Jag kanske låter synisk iom detta inlägget men jag har mixtrat och tagit bort mat tillfört mat och aldrig ALDRIG hittat ett givet sätt att äta.
 
Jag hoppas att man en dag kan hitta något som hjälper alla med ibs och som dessutom genogått många studier som tyder på och som garanterat hjälper.
 
Jag orkar inte leka med min mage och med min energi på att prova hit och dit.
 
Säg gärna emot mig men jag anser att man måste hitta sitt eget sätt och hittar man inget sätt så kan inte annan än jag själv beklaga det.
 
 
Nej nu ska jag inte ge mig in i den här debatten med mig själv för säkerligen har jag retat någon och gjort någon arg och misströstande.
 
Men jag har så många bra dagar, veckor utan några besvär från magen som gör att jag inte vågar eller vill mixtra med en massa medel som inte garanterat kan ge en perfekt och bra magen.
 
I morgon kanske jag känner något annat ang detta.
 

Ett mail till.

Det kom ett till mail den 23 april 2015
 
Hejsan har nyss sett din blogg nu om Ibs jag är 20 år och har levt med Ibs sen jag var 14, jag fick psykiska problem när detta började så skolan funkade aldrig att gå till . Jag klarade 7-9 med ett hårstrå då jag missade hälften av varje skolår. Jag fick hoppa av skolan när jag var 16. Tillslut så antar jag att detta hade gått för långt då det förstörde hela mitt liv , så försökte ta självmord men som du förstår så gick ju inte det. Dem skickade mig varje vecka till BUP och det lät som dem knappt trodde på en att man mår dåligt varje gång man äter , Jag fick gå upp jätte tidigt varje morgon för att äta för att sedan sitta på toan jättelänge.
Som 20 åring så vill man ju umgås med vänner och familj . Jag har ännu inte hittat en pojkvän och jag är inte mycket ute . Därför blir jag ledsen att höra att du har levt med ditt sen 1969 måste fråga men hur får du din viljestyrka ifrån?  Jag har det ju inte så svårt som du har det men det finns ju där varje dag men har det blivit värre för dig genom åren?
Uppskattar att du skriver en blogg om detta då man känner sig så ensam om detta , många kramar till dig
 
Med vänlig hälsning ..
 
MItt svar till V.J
 
PÅ någon konstigt vis så lever man sitt liv med IBS. Med dåliga och bra dagar. Man härdar ut man gråter och man skriker ur sig sin frustration men på nått vis så går tiden och man hittar små nödlösningar på magsituationen.
 
Min mage var av det hårda slaget då jag var yngre och jag led inte så mycket av min diagnos då men diarreerna tog fart senare...med långa perider av dåliga magdagar.
 
Jag hade ett mycket ner socialt liv tidigare än idag då jag VÄLJER  att inte utsätta mig för situationer där magen kan ställa till det. Men bara i perioder. Jag har perioder då jag vågar mer och faktiskt utsätter mig för situationer där magen kan falla. Jag går tex ut och äter middag men kanske inte i stan eller långt från hemmet. Jag sätter mig och åker in till stan även när magen är lite orolig vilket jag inte gjorde för bara nått år sen.
 
Viljestyrkan vet jag inte var jag får i från utan den finns där för att jag alltid varit nyfiken på livet och har i perioder struntat i min mage.
Men under en längre period så styrde min mage allt och jag bara lade energi och kraften på att utföra mitt arbete men då också på bekostnad på min hälsa.
För att jag skulle kunna jobba åt jag ingenting på dagarna och blev ju då matt och hungrig. Åt på kvällen för då var d inga problem med att sitta på toan resten av kvällen. För jag ville inte riskera att magen skulle bli dålig under arbetstid. Vilket i sin tur resulterade i att mina vitaminer flög upp och ner i värden.
 
Jag blir så ledsen att höra att du övervägde ta ditt liv. Men livet är så mycket mycker mer än dålig mage.
 
Man måste försöka hitta det positiva och försöka ta vara på den. HItta nya sätt att umgås med vänner. Välja hemma kvällar i trygga hemmet i stället för bion eller resturangbesöket. Välja ställen nära hemmet.
 
Usch nu svamlar jag säkert bara men jag tror att man måste hitta sitt sätt att ta makten över sin mage.
 
Jag har hittat mina sätt men kan naturligtvis erkänna att jag än idag begränsar mig. Jag går inte gärna på bio efter att ha ätit middag vilket gör att OM jag går på bio så får d bli en eftermiddag film men hur ofta går de filmer jag vill se så tidigt. Nej då blir d film hemma i stället.
 
Äta middag på stan kan jag göra om jag tar stoppande. Vilket jag också gör när jag reser och när det är viktiga saker som jag MÅSTE GÖRA.
KrAm.

Det kom mail.

Jag har varit lite för mycket off på min blogg men livet rullar på och tiden räcker inte riktigt till.
 
Men det har kommit lite mail till mig som jag vill dela med mig av.
 
Som ni märkt så svarar jag säällan på mailen i privat form utan delar gärna med mig av dem här. Jag lägger aldrig ut något som kan tala om vem som skrivit mailet. För privatlivet är viktigt att få hålla hemligt men däremot innehållet lägger jag upp. För kanske finns d tips som kan hjälpa någon annan med IBS.
 
Det är så roligt att det också är killar som skriver till mig om sin IBS. För detta drabbar ju oss som människor och inte för att vi tillhör ett speciellt kön.
 
Ett Mail kom till mig Den 10 mars.
 
hej,
 
Hittade din blogg när jag surfade runt, jätte bra artiklar och tips och tricks.
Jag har fått diagnosen IBS och har haft väldiga problem i och med att man ständigt har diarréer.
Så fort en stressad situation uppkommer kraschar magen, nu har jag privilegiet att arbeta på ett kontor och har alltid nära till toaletten.
 
Men jag började med Lunelax för ca. 1,5 månader sedan och det har verkligen hjälpt mig, från att gå från 8-10 besök på toaletten per dag så är det kanske 1-2 ggr per dag istället.
 
Dock står det att man skall börja med 3 doser per dag för att sedan gå ner till ca. 1 per dag, men jag kör 3 om dagen då jag känner att det hjälper mig bäst.
 
Ville bara tipsa om detta, men det kanske redan har testats, tyvärr fungerar ju inte samma behandling för alla.
 
Hoppas att de kommer på vad den verkliga bakomliggande anledningen är inom en snar framtid så det kan utformas en kur för att ta bort besvären en gång för alla.
 
 
Ha en fortsatt trevlig dag!
 
Mitt Svar till T.
Förlåt att jag inte givit respons på ditt mail men jag har naturligtvis läst det och jag blir som alltid lika glad när någon med ibs hör av sig till mig.
 
Mitt magliv rullar på och jag har mina dippar och jag har mina bra perioder plus lite annat skit som drabbat mig. Jag kommer skriva ett inlägg om det någon dag.
 
Tack för att du delgav oss ditt tips.

En uppdatering.

Ibland tror man inte att d kan bli värre.
 
Men jag lovar.
Det kan det.
 
Min mage är iof rätt ok sen en tid tillbaka och jag finner den som mycket lugnare och så.
 
Men jag har uppvisat högt blodtryck senaste månaderna. Man har trott att den varit kopplat till mina virus perioder som jag haft sedan december och lunginflammationen som jag hade i december. Ja med feber hosta mm.
 
Men jag fortsatte ha högt blodtryck.
 
Jag fick lov att gå på tre olika kontroller hos sköterskan och det gav sig inte.
Har legat på 160/90 - 164/88 - 170/100 - 204/106...
 
Läkaren som blev "ansvarig" för mig då jag fick boka tid hos en...satte genast in blodtrycksänkande medicin.
Jag har nu ätit dom sen 23 mars. Jag tar en 50 mg tablett om dagen.
 
Jag har mått så dåligt.
  • trötthet
  • matthet
  • total blockering i tänkandet
  • ont och kramp i vaderna och ibland i hela benen
  • hjärtrusningar som blivit värre och värre
  • tryck över bröstet som ökar vid ansträngning
  • huvudvärk from hell
  • allmän tillståndet har varit uruselt
Jag har nu varit hemma från jobbet en vecka och är sjukskriven onsdag och torsdag. Nu hoppas jag på att krafterna ska komma tillbaka och trycket i bröstet ska ge sig.
 
Känner mig lite bättre idag så d kanske är på G.
 
ÄR DET NÅGON ANNAN SOM LIDER AV HÖGT BLODTRYCK??
 
Huvudvärk har jag iof mer eller mindre alltid men inte så här ihållande och så starkt. Det är som om någon kör in en borr i huvudet och det ilar till av smärta som då blir så stark och så släpper d värsta. Så håller d på.
Blir väldigt ljus känslig när d är som värst.
 
Jag tror iof inte att d hänger i hop med IBS.
 
För allt beror faktiskt inte på IBS:en.
 
Forts följer....

Att bemötas med förståelse...

...verkar vara något som de flesta som har IBS har svårt att få från sin omgivning.
 
Jag också. Ibland.
 
Men jag bemöts också av väldigt många med en fin respekt och insikt från människor som är viktiga för mig.
Det är skönt.
 
Det skrivs ju också mycket om IBS ute i media vilket gör mig så glad. Det skapar kunskap hos oss som lider av det. Plus att de som har anhöriga/vänner/kollegor får bättre kunskap rent allmänt men de som vågar lyssna på oss som kan berätta hur det är på riktigt i synnerhet.
 
Men jag känner en oro. Nej jag vill inte fördumma någon eller någon metod eller kost eller wath ever..
Jag tycker om att det kommer metoder och kost som ska vara bra för oss med IBS. Men man får inte glömma bort att den kosten som passar dig kanske inte passar mig. Eller så passar den ibland.
Men då min mage är ombytlig hela tiden finns d i alla fall inte för mig en kost som funkar för mig..
 
Men jag känner en oro över alla artiklar som nu mera börjat cirkulera i media om:
  • ...ät så här så blir du frisk
  • ...motioner mer så blir du frisk
  • ...gör si och gör så....
 
Det här kommer få alla som börjat förstå hur det är att leva med IBS på andra tankar. Några i alla fall. De som kanske redan tyckt att vi överdriver.
 
Där det kommer slå tillbaka på oss som kämpar varje dag för att få dig att förstå och som kämpar med att få respekt.
 
Vad jag menar är att jag redan blivit bemött med orden:
 
- men du, det står ju i tidningen att du kan bli frisk om du gör som det står.
- du kanske inte gör vad du kan för att bli frisk då du fortfarande mår dåligt i din mage
- du kanske måste skylla dig själv om du inte gör som det står i tidningen. För dom säger ju att du blir frisk.
 
Hur kul är det då för vissa av oss som kämpar oss blodiga för att få dig att förstå.
Hur kul är det då du/vi gör vad du/vi kan varje dag men inser att det inte finns givna regler och metoder eller kost som funkar för just dig.
 
Ska man då behöva falla tillbaka på ruta ett igen av en massa människor som absolut inte vill förstå.
 
Det är som att säga till en cancer sjuk.
- du får skylla dig själv att du fått lungcanser för att du har rökt.
 
(jo det vet man väl att det är farligt att röka, eller att gå över gatan i rusningstrafik för att det är risk att du kan bli överkörd.)
 
Men som tur är så är d inget som man/någon behöver säga för det har nog redan den sjuka tänkt.
 
Men de som får andra cancer besked eller sjukdoms besked  ska dom också skylla sig själva då för att dom blir sjuka då man inte vet orsaken till varför canser eller deras sjukdomar uppstår??
 
Nej men de liksom vi med ibs vill också få bli bra bemötta under tiden vi försöker finna vårt sätt att må bra och kanske bli friska.
 
Låter jag bitter?
 
Nej men det är jag inte. Men det är svårt att vara positiv då man känner att man motarbetas ibland.
 
NU omges jag av människor som förstår mitt dilemma och som försöker göra mitt liv lättare genom att inte fördömma min sjukdom..
 
Tack till er.
Ps. Himlen kan se mörk ut men solen finns där bakom. Ds.

Uppdatering om hur mitt liv äv just nu.

Energilös skulle också kunna vara min rubrik.
 
Under hösten hade jag förkylning tre ggr som gav mig hosta. Den perioden jag fick i december håller fortfarande i sig.
 
Jag har mått skit halva december, hela januari och nu februari.
Fick antibiotika (för misstänkt lunginflammation) i december som dödade magen. Totalt. Med en stark rädslan för att äta på jobbet. Då tid till att sitta på toaletten inte är så lång. Man behöver ju jobba också. Det bidrog säkert också till min trötthet och matthet som jag nu dras med.
 
Jag har nu varit sjukskriven två veckor pga massa saker.
  • Diareer som kommer och går
  • ont i kroppens alla muskler
  • smärtor och tryck i bröstet
  • hosta from hell
  • huvudvärk som skär som knivar genom huvudet och som gör att jag ibland bli illamående pga det
  • yrsel till nästan svimningskänslor. Det gungar till ordenligt och det kan komma plötsligt. Jag har gått som om jag vore dyngpackad. Vilket självklart inte har varit fallet.
  • och sen för högt blodtryck på det...
mm. mm. mm.
 
Magen har varit upp och ner och jag har mått så dåligt att jag inte orkat något alls. Jag har sovit mest hela tiden då jag borde varit vaken men även sovit under nätterna. Drömt mycket konstigheter. Febern kom på kvällar och nätter senare tiden.
 
Nu börjar jag repa mig men d går sakta. Riktigt sakta.
 
Men du vet hur d känns när du sitter trött i soffan och du rycker till för att du nästan somnar.
 
Så känner jag mig hela dagarna. Förlamande trötthet.
 
Jag vet att vi med ibs har sämre motståndskraft och har svårare än andra att krya på oss då magen slås ut...
Men detta gör ju livet så deppigt. Man vill ju vara som alla andra. Göra det alla andra gör men nä. Det kan man bara glömma.
 
Men så kommer man i den där perioden när magen måååår såååå bra. Då är livet på topp och man bara njuter...
 
Å ja jag menar när de perioderna sammanfaller med att slippa virus och baciller.
 
För dom bra magperioderna har man ju minst lika ofta. Ne fel... De perioderna har jag minst lika ofta. Måste sluta skriva man när jag menar jag.
 
Jag sitter och läser ute på nätet om alla goda tips för oss med IBS.
Med min livserfarenhet så är hoppet det sista man ska släppa, men den positiva tanken är så svår att tro på då man läser om folk som hittar saker som gjort de  friska från IBS Men d vore mer intressant att se om det håller sig friska under resten av livet eller om det bara är så att deras magar blivit bra just nu pga en viss diet och att det sen går tillbaka till det dåliga. För kanske blir magen så överraskad att den sköter sig en tid men sen strular till sig igen.
 
Jag har läst allt för många som blivit bra för en kortare tid och att allt fallit tillbaka till det dåliga igen.
 
Jag vet inte varför man ska mixtra så mycket då man kanske förvärrar saken.
 
Jo jag vet varför vi alla provar olika dieter och olika sätt att ta hand om oss.
 
För KANSKE HITTAR VI VÅRT SÄTT TILL EN BALANSERAD MAGE.
 
Så låt inte hoppet försvinna. För det är det som för oss vidare.

KONTAKT MED MIG?
[email protected]

Jag är en tjej eller kalla mig gärna tant, som levt med stressmagen sedan ca 1969. Det vill säga i nästan hela mitt liv. Resan dit där jag är idag har varit lång, och är iof fortfarande pågående. Jag har alla de klassiska symtomen på sjukdomen men jag lider mest av diarréerna, som är både energi tömmande och jobbiga. För flera år sedan fick jag veta att det i dag heter IBS. Då öppnades flera nya dörrar som gör att jag idag har börjat hitta mina vägar att hantera detta. I min blogg kommer du kunna läsa historien om mig och om hur det är att leva med just IBS. Det många frågetecken fortfarande på hur jag ska göra för att må så bra som möjligt. Men med tiden kanske jag hittar ännu fler verktyg som gör att jag kommer att ta den totala kontrollen över min mage igen. OM det nu går, då IBS inte går att bota. Det är något man får lära sig leva med. Men man kan ju hitta vägar som gör att det går lite lättare. bloglovin

bloglovin

klart.se

RSS 2.0